Under många år var ett B2B-kontrakt eller ett uppdragsavtal med en person som i praktiken arbetade som en fast anställd en risk som företaget sköt framför sig. Arbetsinspektören kunde visserligen ifrågasätta avtalet, men för att fastställa att det förelåg ett anställningsförhållande var inspektören tvungen att väcka talan vid domstol. Sedan den 8 juli 2026 är det annorlunda: distriktsarbetsinspektören (okręgowy inspektor pracy) kan själv, genom ett förvaltningsbeslut, slå fast att parterna förenas av ett anställningsförhållande. Beslutet får verkningar inom arbetsrätten, skatterna och socialavgifterna, och tvisten om det förs numera vid arbetsdomstol – efter överklagande från företaget eller uppdragstagaren.
Vi hjälper företagare i tre skeden: före kontrollen (granskning av avtalen och av hur samarbetet faktiskt fungerar), under kontrollen (ståndpunkt gentemot inspektören, svar på föreläggandet) och efter beslutet (överklagande till arbetsdomstol, översyn av övriga avtal). Vi ger också råd till personer som arbetar på B2B-basis. Uppdragets omfattning och arvodesform bestämmer vi innan arbetet påbörjas; många ärenden hanterar vi på distans.
Vad som ändrades den 8 juli 2026
Grunden är lagen av den 11 mars 2026 om ändring av lagen om statens arbetsinspektion (Państwowa Inspekcja Pracy, PIP) och vissa andra lagar (Dz.U. 2026 poz. 473), kungjord den 7 april 2026. De viktigaste ändringarna är:
- beslut om fastställande av att ett anställningsförhållande föreligger – distriktsarbetsinspektören kan meddela ett sådant beslut när ett civilrättsligt avtal har ingåtts eller när någon faktiskt utför arbete mot ersättning under förhållanden där ett anställningsavtal enligt art. 22 § 1 i arbetslagen (Kodeks pracy) borde ha ingåtts (nya art. 11 ust. 1 pkt 7a i lagen om PIP),
- föreläggande som villkor för beslut – beslut får meddelas först när den kontrollerade inte har följt ett tidigare föreläggande från inspektören (art. 11 ust. 2),
- bredare kontrollområde – kontrollen omfattar även företagare som inte är arbetsgivare men för vilkas räkning arbete utförs eller har utförts under året före kontrollens början, bland annat av enskilda näringsidkare (art. 13 pkt 1),
- individuella förhandsbesked från Generalarbetsinspektören (Główny Inspektor Pracy, GIP) om hur ett konkret avtal ska kvalificeras (art. 14b),
- högre böter för förseelser mot arbetstagares rättigheter, bland annat för att ha ingått ett civilrättsligt avtal i stället för ett anställningsavtal (art. 281 i arbetslagen),
- utbyte av uppgifter mellan PIP, socialförsäkringsverket (Zakład Ubezpieczeń Społecznych, ZUS) och den nationella skatte- och tullförvaltningen (Krajowa Administracja Skarbowa, KAS) för riskanalys.
Två övergångsfrågor har stor praktisk betydelse. De nya bestämmelserna tillämpas på civilrättsliga avtal som ingåtts före den 8 juli 2026, om de fortfarande gällde den dagen (art. 14 i ändringslagen). Kontroller som inletts och inte avslutats före detta datum genomförs däremot enligt de tidigare bestämmelserna (art. 13) – därför kontrollerar vi alltid när kontrollen inleddes.
Presidenten meddelade i samband med att han undertecknade lagen att han skulle hänskjuta den till författningsdomstolen (Trybunał Konstytucyjny) för efterhandsprövning; enligt pressuppgifter lämnades begäran in till domstolen i juli 2026. En sådan begäran hindrar inte att lagen tillämpas – fram till en eventuell dom gäller bestämmelserna och inspektionen använder dem.
När ett B2B- eller uppdragsavtal i själva verket är ett anställningsavtal
Kriteriet har inte ändrats – det som har ändrats är vilket organ som tillämpar det. Enligt art. 22 § 1 i arbetslagen åtar sig arbetstagaren genom att ingå ett anställningsförhållande att utföra arbete av ett visst slag för arbetsgivarens räkning och under dennes ledning samt på den plats och vid den tid som arbetsgivaren bestämmer, och arbetsgivaren åtar sig att anställa arbetstagaren mot lön. Anställning under sådana förhållanden är ett anställningsförhållande oavsett vad avtalet kallas (art. 22 § 11 k.p.), och det är otillåtet att ersätta ett anställningsavtal med ett civilrättsligt avtal om dessa villkor består (art. 22 § 12 k.p.). I rättspraxis och doktrin anses dessutom att arbete inom ett anställningsförhållande utförs personligen.
Det som räknas är alltså inte dokumentet utan den dagliga praktiken. Typiska varningssignaler:
- en anställd har ”gått över till B2B” men är kvar i samma team med samma chef,
- uppdragstagaren har fasta arbetstider, finns med i schemat och stämmer av frånvaro som om det vore semester,
- ersättningen är ett fast månadsbelopp som inte beror på resultatet eller på antalet utförda tjänster,
- uppdragstagaren får inte överlåta uppgiften åt någon annan och har inga andra kunder,
- verktyg, utrustning och den ekonomiska risken ligger helt hos uppdragsgivaren.
Inget enskilt element avgör utgången – det är helhetsbilden som räknas. I förfarandet beaktas också parternas vilja, förutsatt att den inte strider mot lag, särskilt mot arbetsrättsliga bestämmelser, mot principerna för samhälleligt samliv (zasady współżycia społecznego) och inte syftar till att kringgå lagen (art. 33a ust. 4 i lagen om PIP).
Granskning av avtal före kontrollen och individuellt förhandsbesked
Den bästa tidpunkten för en analys är före kontrollen. Vår granskning omfattar:
- förteckning över avtal – alla löpande civilrättsliga avtal med fysiska personer (B2B, uppdragsavtal, avtal om tjänster, beställningsavtal), med datum för ingåendet och en beskrivning av de uppgifter som faktiskt utförs,
- avtalens innehåll – föremålet beskrivet som en tjänst eller ett resultat och inte som en ”befattning”, rätt att anlita ersättare eller underleverantörer, hur leverans och avräkning sker, inga arbetsrättsliga begrepp (semester, chef, arbetstid),
- praktiken – scheman, tidrapporteringssystem, chattverktyg, e-postkorrespondens, hur frånvaro godkänns; inspektören kan begära alla handlingar som rör utförandet av arbete, även av personer som arbetar på annan grund än ett anställningsförhållande (art. 23 ust. 1 pkt 5 i lagen om PIP),
- slutsatser – indelning av medarbetarna i grupper: B2B-modellen har verklig grund, modellen kräver ändringar i avtal och praktik, ett anställningsavtal är det rätta.
Ett nytt verktyg är Generalarbetsinspektörens individuella förhandsbesked (art. 14b i lagen om PIP). På begäran av den som omfattas av kontroll bedömer GIP om det beskrivna rättsförhållandet är ett anställningsförhållande i den mening som avses i art. 22 § 1 k.p. Ansökan innehåller en beskrivning av det faktiska förhållandet eller en framtida händelse, sökandens egen ståndpunkt och bevis, och avgiften är 40 zł för varje separat faktiskt förhållande. Förhandsbeskedet meddelas genom beslut senast inom 30 dagar från det att en fullständig ansökan kommit in. Det är bindande för PIP:s organ, och en sökande som har följt det kan inte drabbas av sanktioner i den delen. Skyddet sträcker sig dock bara så långt som beskrivningen i ansökan – om det vid en kontroll visar sig att verkligheten ser annorlunda ut gör inspektören en egen bedömning (art. 14b ust. 5). Förhandsbesked meddelas inte i frågor som redan är föremål för ett förfarande vid PIP eller ZUS. Vi hjälper till att ta fram en noggrann beskrivning av det faktiska förhållandet – det är den som avgör förhandsbeskedets värde.
Hur en kontroll från arbetsinspektionen går till
Arbetsinspektörer har rätt att utan förvarning kontrollera att arbetsrätten följs (art. 24 ust. 1 i lagen om PIP). En kontroll hos en företagare genomförs efter att inspektören har visat upp sin legitimation och sin behörighetshandling, och om omständigheterna motiverar att kontrollen inleds omedelbart – efter att legitimationen visats upp, med delgivning av behörighetshandlingen senast inom 7 dagar (art. 24 ust. 3 och 5).
Lagändringen gör det möjligt att genomföra kontrollen eller en del av den på distans (art. 26 ust. 5), att begära direktsänd överföring för kontroll av handlingar och förhör (art. 23 ust. 1 pkt 2a) samt att kalla vittnen från andra regioner genom behörig distriktsarbetsinspektör (art. 23a).
Kontrollens iakttagelser dokumenteras i ett protokoll. Innan det undertecknas har man rätt att framföra motiverade invändningar – skriftligen, inom 7 dagar från det att protokollet lagts fram (art. 31 ust. 4–5). Under kontrollen rekommenderar vi att företaget utser en person för kontakten med inspektören och för en förteckning över de handlingar som lämnats över.
Inspektörens föreläggande – sista tillfället att ta ställning
Innan beslut fattas kan inspektören – efter att ha gett parterna möjlighet att yttra sig – meddela ett föreläggande om att avhjälpa överträdelser som rör hur det civilrättsliga avtalet fungerar eller att ett anställningsavtal inte har ingåtts, när förhållandet mellan parterna domineras av drag som är typiska för ett anställningsförhållande enligt art. 22 § 1 k.p. (art. 11 ust. 2 i lagen om PIP). Föreläggandet meddelas skriftligen och tidsfristen för att följa det bestäms så att bedömningen av om det har följts kan göras medan kontrollen fortfarande pågår (art. 34 ust. 1c).
Detta är ett avgörande skede: möjligheten att yttra sig är ett tillfälle att lägga fram handlingar innan iakttagelserna ”stelnar” i akten. När företaget har fått föreläggandet har det i praktiken tre vägar:
- följa föreläggandet, dvs. ingå ett anställningsavtal eller ändra samarbetsmodellen så att den motsvarar ett civilrättsligt avtal – och det i verkligheten, inte bara på papperet,
- inte följa föreläggandet, med en saklig motivering, och räkna med ett förfarande om beslut,
- följa föreläggandet för vissa avtal och försvara den nuvarande modellen för andra.
Valet beror på hur starka bevisen är och på de ekonomiska följderna.
Distriktsarbetsinspektörens beslut
Förfarandet om beslut inleds av distriktsarbetsinspektören på grundval av kontrollens iakttagelser, och parterna underrättas. Parter är alla som beslutet kan beröra – alltså även uppdragstagaren (art. 33a ust. 1–2). Distriktsarbetsinspektören kan i stället för att meddela beslut väcka talan om fastställande av att ett anställningsförhållande föreligger eller om dess innehåll, särskilt när anställningsförhållandet behöver fastställas för en tidigare period än den som ett beslut kan omfatta (art. 33a ust. 3 och 6). När förfarandet inleds avbryts preskriptionen för arbetstagarens fordringar (art. 33a ust. 8).
Beslutets avgörande anger parterna, typen av anställningsavtal, dagen då det ingicks, arbetets art, platsen där arbetet utförs, arbetstidens omfattning och lönen (art. 34 ust. 2b). Om bevisningen inte gör det möjligt att fastställa detta anger beslutet ett tillsvidareavtal, arbetsgivarens säte, heltid och minimilön (art. 34 ust. 2e). Inspektören utgår från de faktiska förhållandena vid tiden för kontrollen – från den dag den inleddes (art. 34 ust. 2d).
Dagen då anställningsavtalet ingicks är som huvudregel dagen då beslutet meddelades (art. 34 ust. 2f). Om uppdragsgivaren efter kontrollens början häver eller säger upp avtalet, avtalet upphör eller arbetet på uppdragsgivarens initiativ faktiskt upphör att utföras, är dagen då anställningsavtalet ingicks i stället dagen då kontrollen inleddes, och på parterna tillämpas bestämmelserna om skydd mot uppsägning och hävning av anställningsavtal (art. 34 ust. 2g–2h). Att avsluta samarbetet ”för säkerhets skull” under kontrollen löser alltså inte problemet.
Från den dag beslutet meddelas får det samma verkningar som ett fastställt anställningsförhållande inom arbetsrätten, skatterätten, socialförsäkringen och sjukförsäkringen (art. 34 ust. 2j). Det blir verkställbart när fristen för överklagande har löpt ut, när domstolens avgörande vinner laga kraft eller när det förklaras omedelbart verkställbart (art. 34 ust. 2k); omedelbar verkställbarhet får endast förordnas i fråga om personer som omfattas av särskilt skydd mot uppsägning (art. 33a ust. 5). Att ett beslut har meddelats får inte ligga till grund för att arbetstagaren behandlas ofördelaktigt (art. 34 ust. 2l) – en överträdelse av detta förbud är en separat förseelse (art. 281 § 1 pkt 1b k.p.).
Överklagande till arbetsdomstol
Beslutet kan överklagas enligt bestämmelserna i civilprocesslagen (Kodeks postępowania cywilnego – k.p.c.). De viktigaste reglerna (bestämmelser som infördes i k.p.c. genom lagen av den 11 mars 2026):
- frist och väg – överklagandet ges in skriftligen genom distriktsarbetsinspektören inom en månad från delgivningen av beslutet (art. 477⁷ᵇ § 1 k.p.c.); ett för sent inkommet överklagande avvisas av domstolen, om inte överskridandet av fristen är obetydligt och beror på omständigheter som klaganden inte kunnat råda över (§ 7),
- domstol – den distriktsdomstol (sąd rejonowy) i egenskap av arbetsdomstol inom vars område ligger den plats där arbetet utförs enligt beslutet (art. 461 § 11 och § 23 k.p.c.),
- preklusion – alla påståenden och bevis måste åberopas i överklagandet; senare åberopanden är tillåtna endast om parten gör sannolikt att de inte kunde åberopas tidigare eller att behovet uppstod senare (art. 477⁷ᵇ § 3–4 k.p.c.),
- självrättelse – distriktsarbetsinspektören kan finna överklagandet helt befogat och ändra eller upphäva beslutet; annars överlämnas det till domstolen tillsammans med akten inom en månad (art. 477⁷ᵇ § 5–6 k.p.c.),
- parter – parterna i beslutet och distriktsarbetsinspektören; förlikning är möjlig endast med alla parters medverkan och skiljeförfarande är uteslutet (art. 477⁷ᶜ och 477⁷ᵈ k.p.c.),
- verkställbarhet – en begäran om upphävande av förordnandet om omedelbar verkställbarhet eller ett klagomål över beslutet om sådant förordnande (frist en vecka) prövas av domstolen inom 3 dagar (art. 477⁷ᶠ k.p.c.),
- dom – domstolen ogillar överklagandet eller ändrar beslutet och avgör saken i sak; vid grovt lagbrott upphäver den beslutet och återförvisar ärendet till inspektören (art. 477⁷ᵍ k.p.c.).
Under tvisten kan domstolen förordna om en interimistisk åtgärd som innebär att avtalet endast får ändras eller upphöra enligt reglerna om arbetstagares skydd mot uppsägning (art. 7556 k.p.c.).
Överklagandet måste visa att samarbetet i själva verket inte hade de drag som anges i art. 22 § 1 k.p. Vi samlar bevis separat för varje moment: vem som bestämde uppgifterna, platsen och tiden, hur ersättningen fastställdes, om det var möjligt att anlita en ersättare och vem som bar risken. Uppdragstagarens egna utsagor har stor betydelse.
Böter enligt art. 281 k.p. och övergångsperioden till den 8 juli 2027
Den som i egenskap av arbetsgivare eller på dennes vägnar ingår ett civilrättsligt avtal under förhållanden där ett anställningsavtal borde ha ingåtts kan dömas till böter från 2000 till 60 000 zł (art. 281 § 1 pkt 1 k.p.); före den 8 juli 2026 var beloppen 1000 till 30 000 zł.
Lagen innehåller en övergångsperiod (art. 16 i ändringslagen). Den som före den 8 juli 2026 ingick ett civilrättsligt avtal som uppfyller alla kännetecken för ett anställningsförhållande enligt art. 22 § 1 k.p. och som inom 12 månader från lagens ikraftträdande, dvs. senast den 8 juli 2027, frivilligt ingår ett anställningsavtal med den personen, ansvarar inte för förseelsen enligt art. 281 § 1 pkt 1 k.p. Vi vill uppmärksamma gränserna för detta skydd: det gäller endast böterna, inte inspektörens beslut och inte heller följderna för socialavgifter och skatt. Ändringen av anställningsformen måste därför planeras tillsammans med avräkningen av det som har varit.
Följder för socialavgifter och skatt
Beslutet är inte enbart en fråga för personalavdelningen. Lagändringen ändrade lagen om socialförsäkringssystemet (ustawa o systemie ubezpieczeń społecznych) och skatteförfarandelagen (Ordynacja podatkowa):
- personen som omfattas av beslutet ska anmälas till försäkringen som arbetstagare inom 7 dagar från den dag då beslutet vann laga kraft, och vid överklagande – från den dag då domstolens avgörande vann laga kraft (art. 36 ust. 4e i lagen om socialförsäkringssystemet),
- avgifter som tidigare betalats på grund av uppdragsavtal eller näringsverksamhet avräknas mot de belopp som ska betalas på grund av anställningsförhållandet, och den avgiftsskyldige måste ge in handlingar till ZUS för den period som beslutet omfattar (art. 38b),
- för perioden från det att beslutet meddelas till dess att det vinner laga kraft eller domen vinner laga kraft utgör de belopp som redovisats på den tidigare grunden avgiftsunderlag (art. 18 ust. 1b),
- ett överklagande av beslutet avbryter preskriptionen av avgiftsfordringar (art. 24 ust. 5h),
- när överklagandet överlämnas till domstolen avbryts preskriptionen av skattskyldigheten (art. 70 § 6 pkt 3a i skatteförfarandelagen), och ett slutligt beslut eller en dom som vunnit laga kraft utgör för skattemyndigheten ett avgörande av en prejudiciell fråga (art. 201 § 1aa o.p.),
- distriktsarbetsinspektören underrättar skattemyndigheterna om att överklagandet har överlämnats till domstolen och om att avgörandet har vunnit laga kraft (art. 19 ust. 1a i lagen om PIP).
Finansministeriet angav i ett svar på journalisters frågor den 6 juli 2026 att den person som omfattas av beslutet kommer att vara skyldig att rätta sina inkomstskattedeklarationer (PIT) för den period som beslutet omfattar. Därför rekommenderar vi vid varje beslut – och vid varje plan på att frivilligt ändra anställningsformen – att följderna beräknas tillsammans med bokföringen eller en skatterådgivare. Om tvister med myndigheter skriver vi också under fliken ombud inför myndigheter.
B2B-uppdragstagarens perspektiv
Kontrollen berör inte bara företaget. Den som arbetar på B2B-basis eller enligt ett uppdragsavtal är part i förfarandet om beslut och kan överklaga till arbetsdomstol – även om han eller hon inte vill bli anställd. Personens vilja beaktas, förutsatt att den inte strider mot lag och inte syftar till att kringgå bestämmelserna (art. 33a ust. 4 i lagen om PIP).
För uppdragstagaren innebär beslutet status som arbetstagare med de rättigheter som följer av det – semester, skydd mot uppsägning, bestämmelser om arbetstid – men också ändrade avräkningar: en annan försäkringsgrund och, enligt Finansministeriets ståndpunkt, rättelse av inkomstskatten (PIT). Att ett beslut har meddelats får inte ligga till grund för ofördelaktig behandling (art. 34 ust. 2l), och när förfarandet inleds avbryts preskriptionen för arbetstagarens fordringar (art. 33a ust. 8).
Vi hjälper uppdragstagare att bedöma om en sådan kvalificering är fördelaktig för dem, att förbereda sin ståndpunkt under kontrollen och – vid behov – ett överklagande.
Gdańsk, Pommern och behöriga myndigheter
Kontroller i Pommern genomförs av distriktsarbetsinspektionen i Gdańsk (Okręgowy Inspektorat Pracy w Gdańsku, ul. Marynarki Polskiej 195) med avdelningar i Gdynia, Słupsk, Starogard Gdański och Wejherowo. Ett överklagande av beslutet prövas av den arbetsdomstol som är behörig för den plats där arbetet utförs enligt beslutet. Inom området för Sąd Okręgowy w Gdańsku (regiondomstolen i Gdańsk) prövas arbetsrättsliga mål från Gdańsk och Sopot av Sąd Rejonowy Gdańsk-Południe w Gdańsku, från Wejherowo-området – av Sąd Rejonowy w Gdyni, från Kościerzyna-området – av Sąd Rejonowy w Kartuzach och från områdena Kwidzyn, Starogard Gdański och Tczew – av Sąd Rejonowy w Malborku (justitieministerns förordning, konsoliderad text Dz.U. 2026 poz. 1120).
Vår byrå finns i Gdańsk, al. Grunwaldzka 87/91 lok. 10. Vi företräder företag och uppdragstagare från Trestadsområdet (Trójmiasto) och hela Pommern, och avtalsgranskningar utför vi även på distans för företagare från andra delar av Polen.
Vanliga frågor
Kan inspektören betrakta ett B2B-avtal som ett anställningsavtal utan domstol?
Sedan den 8 juli 2026 ja – distriktsarbetsinspektören kan meddela ett beslut om att ett anställningsförhållande föreligger. Villkoret är ett tidigare föreläggande från inspektören som företaget inte har följt. Beslutet kan överklagas till arbetsdomstol inom en månad från delgivningen.
Gäller de nya bestämmelserna avtal som ingåtts före den 8 juli 2026?
Ja, om avtalet fortfarande gällde den dagen. Kontroller som inletts och inte avslutats före den 8 juli 2026 genomförs dock enligt de tidigare bestämmelserna.
Från när får beslutet verkningar?
Från den dag det meddelas – den dagen är som huvudregel dagen då anställningsavtalet ingicks. Om uppdragsgivaren avslutar samarbetet efter kontrollens början anses anställningsavtalet ha ingåtts den dag kontrollen inleddes. För en tidigare period kan distriktsarbetsinspektören väcka talan vid domstol.
Hur höga är böterna för att ha ingått ett civilrättsligt avtal i stället för ett anställningsavtal?
Från 2000 till 60 000 zł (art. 281 § 1 pkt 1 i arbetslagen). Den som ingick ett sådant avtal före den 8 juli 2026 och senast den 8 juli 2027 frivilligt ingår ett anställningsavtal ansvarar inte för denna förseelse – men skyddet omfattar inte följderna för socialavgifter och skatt.
Kan man i förväg fråga arbetsinspektionen hur den kommer att bedöma vårt avtal?
Ja – man kan ansöka om ett individuellt förhandsbesked hos Generalarbetsinspektören. Avgiften är 40 zł för varje separat faktiskt förhållande, och förhandsbeskedet ska meddelas inom 30 dagar från det att en fullständig ansökan kommit in. Det skyddar endast i fråga om det faktiska förhållande som beskrivs i ansökan.
Kan en B2B-uppdragstagare motsätta sig beslutet?
Ja. Uppdragstagaren är part i förfarandet och kan överklaga till arbetsdomstol. Uppdragstagarens vilja beaktas, förutsatt att den inte syftar till att kringgå arbetsrättsliga bestämmelser.
Vad ska man göra när inspektören har meddelat ett föreläggande?
Inte vänta på beslutet. Det är klokt att genast lägga fram sin ståndpunkt och handlingar, beräkna följderna av att följa respektive inte följa föreläggandet och också tala med uppdragstagaren. Vi hjälper till i vart och ett av dessa skeden – välkommen att kontakta oss.