al. Grunwaldzka 87/91 lok. 10, 80-244 Gdańsk +48 790 377 775 [email protected]
SV Svenska

Straffrätt – försvar, ekonomisk brottslighet, bedrägeri, elektronisk övervakning

Vi försvarar i brottmål och mål om ekonomisk brottslighet från den första kallelsen till straffverkställigheten, företräder brottsoffer – privatpersoner och företag – och driver ärenden om elektronisk övervakning.

I ett brottmål avgörs mycket under de första dagarna. Vad du säger vid det första förhöret, vilka handlingar du lämnar till polisen och om du överklagar i tid avgör ofta hur förfarandet fortsätter – och ett misstag i början går inte alltid att reparera senare. Därför uppmanar vi dig att kontakta oss så tidigt som möjligt: helst innan du lämnar förklaringar, och om du är brottsoffer – innan du gör en brottsanmälan.

Vi försvarar misstänkta och tilltalade, företräder brottsoffer (privatpersoner och företag) och driver ärenden i skedet för straffverkställighet. Oftast arbetar vi med mål om ekonomisk brottslighet: bedrägerier, förskingring, trolöshet mot bolag, brott med anknytning till fakturor och skydd för borgenärer.

Kallelse, gripande, förhör – vad du ska göra i början

En kallelse till polisen eller åklagarmyndigheten kan avse förhör i egenskap av vittne eller misstänkt. Det är en grundläggande skillnad. Ett vittne är som huvudregel skyldigt att infinna sig och tala sanning. En misstänkt har rätt att lämna förklaringar men kan också – utan att ange skäl – vägra att lämna förklaringar eller att svara på enskilda frågor (art. 175 § 1 i straffprocesslagen, Kodeks postępowania karnego – nedan k.p.k.). En vägran får inte behandlas som ett erkännande.

Före det första förhöret får den misstänkte en skriftlig upplysning om sina rättigheter (art. 300 k.p.k.). Den bör läsas innan förhöret börjar och inte undertecknas ”i blindo”. På den misstänktes begäran genomförs förhöret i närvaro av utsedd försvarare (art. 301 k.p.k.) – men om försvararen uteblir hindrar det inte att förhöret hålls.

Om du har gripits:

  • har den gripne rätt att kräva omedelbar kontakt med en advokat eller en juridisk rådgivare (radca prawny), även ett direkt samtal (art. 245 § 1 k.p.k.),
  • ska den gripne friges om hen inte inom 48 timmar från gripandet har ställts till domstolens förfogande med en framställning om häktning, och därefter – om domstolen inte inom 24 timmar från överlämnandet har delgett hen ett beslut om häktning (art. 248 § 1 och 2 k.p.k.),
  • kan även en annan person (t.ex. en familjemedlem) utse en försvarare, så länge den gripne inte har gjort det själv – vilket den gripne omedelbart ska underrättas om (art. 83 § 1 k.p.k.).

Hur ett brottmål går till steg för steg

  1. Anmälan och kontrollförfarande. Den brottsutredande myndigheten kan begära att anmälan kompletteras eller kontrollera fakta. Beslut om att inleda eller inte inleda förfarandet ska då meddelas senast inom 30 dagar från att anmälan kom in (art. 307 § 1 k.p.k.).
  2. Inledande av förfarandet – förundersökning (śledztwo) eller polisutredning (dochodzenie). En polisutredning, som vanligen leds av polisen, avser enklare mål som hör till distriktsdomstolen (sąd rejonowy) – bland annat brott med ett straffmaximum på upp till 5 år, och vid förmögenhetsbrott (t.ex. bedrägeri) endast när egendomens värde eller skadan inte överstiger 200 000 zł (art. 325b § 1 k.p.k.). Övriga mål handläggs i form av förundersökning.
  3. Delgivning av misstanke (przedstawienie zarzutów). Från denna tidpunkt blir personen misstänkt, har de rättigheter som tillkommer en part och kan bli föremål för tvångsmedel.
  4. Tvångsmedel. Polisövervakning, borgen, utreseförbud eller häktning kräver hög sannolikhet för att brottet har begåtts och någon av de lagstadgade förutsättningarna (art. 249 § 1 och art. 258 k.p.k.). Häktning beslutas uteslutande av domstol (art. 250 § 1 k.p.k.). Under förundersökningen fastställer domstolen häktningen för en period av högst 3 månader; förlängningar får sammanlagt inte överstiga 12 månader, och fram till den första domen – 2 år (art. 263 § 1–3 k.p.k.), med de undantag som anges i lagen.
  5. Bevisinsamling. Försvaret behöver inte vänta passivt. Den misstänkte och dennes försvarare kan framställa bevisyrkanden: om vittnesförhör, sakkunnigutlåtande och inhämtande av handlingar.
  6. Slutdelgivning av materialet. På begäran av den misstänkte eller försvararen bestäms en tid för genomgång av akten – minst 7 dagar från delgivningen av underrättelsen (art. 321 § 1 och 2 k.p.k.). Det är det sista tillfället att påtala saknade bevis innan åtal väcks.
  7. Åtal eller nedläggning. Åklagaren väcker åtal vid domstol, lägger ned förfarandet eller – om den misstänkte erkänner – kan ge in en framställning om fällande dom utan huvudförhandling på överenskomna villkor (art. 335 k.p.k.).
  8. Domstolsförfarandet. Som huvudregel dömer distriktsdomstolen i första instans (art. 24 § 1 k.p.k.). Regiondomstolen (sąd okręgowy) dömer bland annat i mål om grova brott (zbrodnie), om bedrägeri och förskingring av egendom av betydande värde (art. 286 § 1 eller art. 284 § 1 och 2 jämförda med art. 294 § 1 i strafflagen), om trolöshet mot bolag i stor omfattning (art. 296 § 3 k.k.) samt om penningtvätt (art. 299 k.k.) – art. 25 § 1 k.p.k. En tilltalad som misstänks för ett brott med ett straffmaximum på upp till 15 år kan begära fällande dom utan bevisupptagning (art. 338a och 387 k.p.k.).
  9. Dom och rättsmedel. För att överklaga domen måste man inom en absolut frist (termin zawity) på 7 dagar från domens avkunnande ge in en skriftlig begäran om domskäl (art. 422 § 1 k.p.k.). Överklagande (apelacja) ges in inom 14 dagar från delgivningen av domen med domskäl (art. 445 § 1 k.p.k.). En lagakraftvunnen dom från överinstansen kan en part angripa genom kassation – inom 30 dagar från delgivningen av avgörandet med skäl (art. 524 § 1 k.p.k.), endast på grund av grovt rättsbrott och inte enbart på grund av att straffet är oproportionerligt (art. 523 § 1 k.p.k.).

Beslut under förfarandets gång (t.ex. om nedläggning eller om tvångsmedel) överklagas (zażalenie) som huvudregel inom 7 dagar från att beslutet meddelades, och när lagen föreskriver delgivning – från delgivningen (art. 460 k.p.k.).

Privat försvarare, offentlig försvarare och obligatoriskt försvar

En försvarare utses skriftligen eller genom en förklaring till protokollet (art. 83 § 2 k.p.k.). Förordnandet omfattar hela förfarandet, inklusive åtgärder efter att domen vunnit laga kraft, om inte fullmakten innehåller begränsningar (art. 84 § 1 k.p.k.).

I vissa mål är försvarare obligatorisk – bland annat när den tilltalade inte har fyllt 18 år, är döv, stum eller blind, eller när det finns befogat tvivel om hens tillräknelighet (art. 79 § 1 k.p.k.), samt i förfarandet vid regiondomstolen om den tilltalade åtalas för ett grovt brott (zbrodnia) (art. 80 k.p.k.). Den som visar att hen inte kan bära kostnaderna för försvaret utan att det inkräktar på det nödvändiga uppehället för sig själv och familjen kan begära att en offentlig försvarare förordnas (art. 78 § 1 k.p.k.).

Ekonomisk brottslighet

I mål om ekonomisk brottslighet grundas misstanken vanligen på handlingar: avtal, korrespondens, räkenskaper, kontoutdrag och utlåtande från en sakkunnig i redovisning. Oftast driver vi mål om:

  • bedrägeri – art. 286 § 1 i strafflagen (Kodeks karny – k.k.): fängelse från 6 månader till 8 år,
  • förskingring (przywłaszczenie) – art. 284 k.k., bland annat av anförtrodd egendom (§ 2: från 3 månader till 5 år),
  • trolöshet mot bolag eller annan enhet (niegospodarność) – art. 296 k.k.; viktigt: straffrihet gäller för den som före förfarandets inledande frivilligt har ersatt hela skadan (art. 296 § 5 k.k.),
  • fakturabrott – art. 270a och 271a k.k. (förfalskning av faktura och utfärdande av faktura med osant innehåll), och vid mycket höga belopp art. 277a k.k.,
  • försvårande av borgenärers betalning – art. 300 k.k. (t.ex. att göra sig av med tillgångar inför insolvens) och gynnande av borgenär – art. 302 k.k.,
  • bristfällig bokföring – art. 303 k.k.,
  • penningtvätt – art. 299 k.k.

Värdegränserna har stor betydelse för rubriceringen och straffets stränghet. Egendom av betydande värde är egendom som överstiger 200 000 zł, och egendom av stort värde – egendom som överstiger 1 000 000 zł, beräknat per tidpunkten för gärningen (art. 115 § 5 och 6 k.k.). Vid bedrägeri eller förskingring av egendom av betydande värde är straffet fängelse från ett till 10 år (art. 294 § 1 k.k.). Därför är en av försvarets första uppgifter ofta att granska beräkningen av skadan – som inte sällan är uppblåst med ränta, kostnader eller värden som inte borde räknas in.

I ärenden som rör skatter kan en del av misstankarna grunda sig på skattestrafflagen (Kodeks karny skarbowy – k.k.s.) – om detta skriver vi på sidan om skattebrott.

Bedrägeri eller obetald faktura?

Bedrägeri begår den som i syfte att uppnå ekonomisk vinning förmår en annan person att förfoga över egendom till sin nackdel genom att vilseleda personen eller utnyttja dennes misstag eller oförmåga att rätt förstå den företagna handlingen (art. 286 § 1 k.k.). Avgörande är uppsåtet – gärningspersonen måste från början vilja vilseleda motparten och vilja uppnå vinning.

I affärslivet händer det ofta att en avtalspart anmäler bedrägeri, trots att det i själva verket rör sig om en vanlig skuld. En obetald faktura är i sig inte ett bedrägeri. Vi försvarar bland annat genom att visa att företaget när avtalet ingicks hade verklig förmåga att betala och att de ekonomiska problemen uppstod senare.

Om ditt främsta mål är att få tillbaka pengarna är den civilrättsliga vägen vanligen snabbare – se inkasso. Ofta drivs båda vägarna parallellt.

Hjälp till brottsoffer

Målsägande (pokrzywdzony) är en fysisk eller juridisk person vars rättsliga intresse direkt har kränkts eller hotats genom ett brott (art. 49 § 1 k.p.k.). Även ett bolag kan alltså vara målsägande. Som målsägandens ombud:

  • upprättar vi brottsanmälan med en beskrivning av fakta, rättslig rubricering och angivande av bevis – en väl förberedd anmälan ökar chansen att ärendet inte läggs ned redan från början,
  • bevakar vi frister – om anmälaren inte inom 6 veckor har underrättats om att förundersökning inletts eller inte inletts kan hen klaga hos överordnad åklagare (art. 306 § 3 k.p.k.),
  • överklagar vi beslut om att inte inleda förundersökning eller att lägga ned den (art. 306 § 1 och 1a k.p.k.) – de behöriga har rätt att ta del av akten,
  • när åklagaren två gånger har avstått från åtal och målsäganden har utnyttjat sina överklaganden kan målsäganden inom en månad väcka ett så kallat subsidiärt åtal (subsydiarny akt oskarżenia) (art. 330 § 2 och art. 55 § 1 k.p.k.); ett sådant åtal måste upprättas och undertecknas av en advokat eller juridisk rådgivare (art. 55 § 2 k.p.k.),
  • anmäler vi deltagande i målet som biträdande åklagare (oskarżyciel posiłkowy) – förklaringen måste lämnas innan rättegången inleds vid huvudförhandlingen (art. 54 § 1 k.p.k.),
  • framställer vi yrkande om skyldighet att ersätta skadan eller betala ersättning för ideell skada – senast när rättegången vid huvudförhandlingen avslutas (art. 49a k.p.k. och art. 46 § 1 k.k.); om beräkningen av skadan är betydligt försvårad kan domstolen i stället döma ut ett skadeståndsbelopp (nawiązka) på upp till 200 000 zł (art. 46 § 2 k.k.); avgörandet hindrar inte att den återstående delen av anspråket görs gällande vid civildomstol (art. 46 § 3 k.k.).

Vissa brott lagförs genom enskilt åtal (t.ex. förtal). Då väcker och för målsäganden själv åtalet (art. 59 § 1 k.p.k.), och straffbarheten upphör som huvudregel ett år efter att målsäganden fick kännedom om gärningspersonen, dock senast 3 år efter gärningen (art. 101 § 2 k.k.).

Andra utfall än ovillkorligt fängelse

Beroende på målet kan försvaret sträva efter:

  • villkorligt nedläggande av förfarandet (warunkowe umorzenie) – när skulden och gärningens samhällsskadlighet inte är betydande och gärningspersonen inte tidigare har dömts för ett uppsåtligt brott; gäller inte brott med ett straffmaximum över 5 år (art. 66 k.k.),
  • villkorligt anstånd med verkställigheten av ett fängelsestraff på upp till ett år, om gärningspersonen vid tidpunkten för gärningen inte var dömd till fängelse (art. 69 § 1 k.k.),
  • omvandling av fängelsestraff till frihetsbegränsning eller böter – inom de lagstadgade gränserna (art. 37a k.k.),
  • medling med målsäganden – med båda parternas samtycke kan målet hänvisas till medling, som som huvudregel inte bör pågå längre än en månad (art. 23a k.p.k.); förlikning och ersättning av skadan beaktas vid straffmätningen.

Preskription

Straffbarheten upphör efter frister som beror på straffskalan: t.ex. 5 år för lindrigare brott (występki) med ett straffmaximum på upp till 3 år, 10 år för lindrigare brott med ett straffmaximum över 3 år, 15 år – över 5 år, 20 år för grova brott (zbrodnie) (art. 101 § 1 k.k.). Om förfarande har inletts under denna tid förlängs straffbarheten med 10 år (brott enligt art. 101 § 1 k.k.) eller med 5 år i övriga fall (art. 102 k.k.).

Straffverkställighet: elektronisk övervakning, uppskov, avbrott, villkorlig frigivning

Ärendet tar inte slut med en lagakraftvunnen dom. Vi hjälper till i verkställighetsförfarandet enligt straffverkställighetslagen (Kodeks karny wykonawczy – k.k.w.).

Elektronisk övervakning (SDE). Verkställighetsdomstolen (sąd penitencjarny) kan tillåta att straffet avtjänas med elektronisk övervakning (fotboja) om villkoren i art. 43la § 1 k.k.w. är uppfyllda tillsammans, bland annat: straffet överstiger inte ett år och 6 månader (eller ett straff under 3 år där högst 6 månader återstår att avtjäna), undantagen avseende bland annat flerfaldig återfallsbrottslighet och gärningspersoner enligt art. 64a eller 65 k.k. är inte tillämpliga, den dömde har en bestämd permanent bostad, och vuxna personer som bor tillsammans med den dömde har lämnat skriftligt samtycke (art. 43h § 3 k.k.w.). De tekniska förutsättningarna måste också medge detta. Ansökan kan göras av den dömde eller dennes försvarare (art. 43lc k.k.w.). Vid stationär övervakning bär den dömde en sändare och vistas hemma under fastställda tider (art. 43n k.k.w.). Brott mot skyldigheterna leder vanligen till att tillståndet återkallas (art. 43zaa k.k.w.), och ett nytt tillstånd i samma ärende är inte tillåtet (art. 43zae k.k.w.).

Uppskov med verkställigheten. Domstolen kan skjuta upp verkställigheten av ett fängelsestraff i upp till ett år om omedelbar verkställighet skulle få alltför allvarliga följder för den dömde eller dennes familj (art. 151 § 1 k.k.w.). Uppskov är obligatoriskt vid allvarlig sjukdom (art. 150 k.k.w.).

Avbrott i verkställigheten. Verkställighetsdomstolen kan bevilja avbrott av viktiga familjeskäl eller personliga skäl (art. 153 § 2 k.k.w.).

Villkorlig frigivning före strafftidens slut. Som huvudregel möjlig efter att halva straffet har avtjänats (art. 78 § 1 k.k.), vid återfall – senare (art. 78 § 2 k.k.). Efter ett avslag prövas en ny ansökan från den dömde eller försvararen först efter 6 månader (straff upp till 5 år) eller efter ett år (straff över 5 år) – art. 161 § 3 och 4 k.k.w.

Vad du ska förbereda inför det första mötet

  • kallelsen, beslutet om delgivning av misstanke, förhörsprotokoll och andra skrivelser från polisen, åklagarmyndigheten eller domstolen – med kuverten (delgivningsdagen avgör fristerna),
  • en anteckning med en kronologi över händelserna, nedskriven så snabbt som möjligt medan du minns detaljerna,
  • avtal, fakturor, e-postkorrespondens och meddelanden, kontoutdrag – i mål om ekonomisk brottslighet,
  • uppgifter om tidigare domar och pågående mål.

Vanliga misstag

  • att lämna omfattande förklaringar ”för att snabbt reda ut ett missförstånd” utan kännedom om det material som åklagaren förfogar över,
  • att lämna över handlingar eller datamedier till myndigheterna utan förteckning och kopior,
  • att kontakta vittnen eller målsäganden i ärendet – det kan uppfattas som ett försök att påverka utsagor och motivera tvångsmedel,
  • att missa 7-dagarsfristen för begäran om domskäl – utan den kan du som huvudregel inte överklaga,
  • för målsägande: en anmälan utan bevis och utan angivande av skadan, och sedan inget överklagande av beslutet om nedläggning.

Vad du kan göra själv och när du behöver en advokat

Själv kan du göra en brottsanmälan, läsa upplysningarna om dina rättigheter och vägra att lämna förklaringar tills du har talat med en försvarare. En advokat behövs särskilt när du riskerar att delges misstanke eller gripas, när ärendet rör företagets verksamhet, när åklagaren begär häktning, vid överklagande och kassation (kassationsansökan, liksom ett överklagande av en dom från regiondomstolen – om det inte ges in av åklagaren – måste upprättas och undertecknas av en advokat eller juridisk rådgivare: art. 526 § 2 och art. 446 § 1 k.p.k.) samt vid subsidiärt åtal.

Så går samarbetet till

  1. Första samtalet – vi fastställer i vilket skede ärendet befinner sig och vad som kräver brådskande åtgärder (t.ex. tid för förhör, överklagande).
  2. Fullmakt eller förordnande som försvarare – gör det möjligt för oss att gå in i ärendet och ta del av akten.
  3. Analys av akten och bevisen – vi pekar ut ärendets starka och svaga sidor, utan att lova något utfall.
  4. Strategi – vi beslutar tillsammans: förklaringar eller vägran, bevisyrkanden, eventuell överenskommelse med åklagaren.
  5. Deltagande i åtgärder – förhör, häktningsförhandlingar, huvudförhandlingar.
  6. Rättsmedel och skedet för straffverkställighet.

Klienten vet vad som händer i ärendet: vi informerar om varje väsentlig skrivelse och frist. Arvodesvillkoren fastställer vi skriftligen innan arbetet påbörjas.

Var vi verkar

Byrån ligger i Gdańsk på al. Grunwaldzka 87/91 lok. 10. Vi för mål vid domstolar och åklagarmyndigheter i hela Trestaden – i Gdańsk, Gdynia och Sopot – samt på närliggande orter som Pruszcz Gdański, Rumia, Reda, Wejherowo, Puck, Kartuzy, Żukowo, Kościerzyna, Tczew, Starogard Gdański och Malbork. På klientens begäran åtar vi oss försvar även vid domstolar i andra delar av Polen. Kontakta oss – i brådskande ärenden (gripande, förhör inom de närmaste dagarna) försöker vi agera samma dag.

Vanliga frågor

Måste jag inställa mig när polisen kallar mig?

Som huvudregel ja. Ett vittne som utan giltigt skäl uteblir kan åläggas ett penningstraff och hämtas med tvång (art. 285 k.p.k.), och en misstänkt kan gripas och föras till förhör med tvång (art. 75 § 2 k.p.k.). Att inställa sig innebär dock inte någon skyldighet att lämna förklaringar om du är misstänkt. Det är klokt att kontakta en försvarare före förhöret.

Skadar det mig om jag vägrar att lämna förklaringar?

Att vägra är din rättighet (art. 175 § 1 k.p.k.) och får inte betraktas som bevis på skuld. Det är ofta ett förnuftigt val i ett tidigt skede, så länge man inte vet vilka bevis åklagaren förfogar över. Förklaringar kan lämnas senare, när som helst under förfarandet.

Jag har kallats som vittne men befarar att ärendet gäller mig. Vad ska jag göra?

Ett vittne kan vägra att svara på en fråga om svaret skulle kunna utsätta vittnet eller en närstående för ansvar för brott eller skattebrott (art. 183 § 1 k.p.k.). Ett vittne kan också utse ett ombud om vittnets intressen kräver det (art. 87 § 2 k.p.k.). I en sådan situation är det klokt att komma till förhöret med en advokat.

En avtalspart har lurat mig. Ska jag gå till polisen eller till civildomstol?

Det beror på målet och bevisen. Ett brottmålsförfarande kan hjälpa till att fastställa tillgångar och penningflöden, och brottmålsdomstolen kan ålägga skyldighet att ersätta skadan. En civilprocess ger dock vanligen större kontroll över ärendets tempo. Ofta drivs båda vägarna parallellt.

Kan jag avtjäna straffet hemma, med fotboja?

Om straffet inte överstiger ett år och 6 månader (eller om högst 6 månader återstår av ett straff under 3 år) och övriga villkor i art. 43la k.k.w. är uppfyllda kan en ansökan ges in till verkställighetsdomstolen. Det krävs bland annat skriftligt samtycke från vuxna personer i hushållet.

Kan ett bolag som drabbats av brott vara biträdande åklagare?

Ja. En juridisk person kan vara målsägande (art. 49 § 1 k.p.k.), och åtgärder för dess räkning vidtas av det organ som är behörigt att företräda den (art. 51 § 1 k.p.k.) eller av ett utsett ombud.

Ring: +48 790 377 775