al. Grunwaldzka 87/91 lok. 10, 80-244 Gdańsk +48 790 377 775 [email protected]
SV Svenska

Bolagsrätt – bolagsbildning, delägaravtal, styrelse och tvister

Vi bildar bolag, tar fram bolagsordningar och delägaravtal, ger råd till styrelser och företräder delägare i tvister – om stämmobeslut, utträde ur bolaget och styrelseledamöters ansvar.

Ett handelsrättsligt bolag ska skilja den privata förmögenheten från affärsrisken och ordna förhållandet mellan delägarna – men det fungerar så som det har konfigurerats. En bolagsordning som kopierats från en mall, avsaknad av regler för en delägares utträde, en styrelse som inte bevakar fristerna i domstolsregistret KRS och inte reagerar när likviditeten sviktar – i sådana situationer slutar det begränsade ansvaret att skydda, och en konflikt mellan delägarna kan lamslå företaget i åratal.

Vi hjälper företagare i varje skede av bolagets liv – från bildandet, via styrelsens och stämmornas löpande arbete, till ombildningar och tvister. Nedan beskriver vi de viktigaste frågorna.

Så arbetar vi med bolag

  1. Samtal om målet. Vi frågar om affärsmodellen: vem som tillför pengar, vem som tillför arbete, vem som bestämmer och vilka planerna är (investerare, försäljning av företaget, generationsskifte).
  2. Analys av handlingar. Vi går igenom bolagsordningen eller stadgarna, utdraget ur KRS, andelsboken eller aktieboken, beslut och avtal med styrelseledamöterna.
  3. Utkast och genomförande. Vi tar fram handlingar och ansökningar till KRS, deltar i möten hos notarien och bevakar tidsfristerna.

Vi kan sköta den löpande bolagsrättsliga rådgivningen eller ett enskilt ärende. Uppdragets omfattning och arvodesform bestämmer vi innan arbetet påbörjas.

Val av bolagsform och bildande av bolaget

Handelsbolagslagen (Kodeks spółek handlowych – k.s.h.) innehåller sju typer av handelsrättsliga bolag. I praktiken väljs oftast någon av följande:

  • aktiebolag (spółka z ograniczoną odpowiedzialnością, sp. z o.o.) – aktiekapital på minst 5000 zł, andelens nominella värde minst 50 zł (art. 154 k.s.h.); delägarna ansvarar inte för bolagets förpliktelser (art. 151 § 4),
  • förenklat aktiebolag (prosta spółka akcyjna, P.S.A.) – aktiekapital på minst 1 zł (art. 3003 § 1), aktier utan nominellt värde, och även arbete eller tjänster kan utgöra insats (art. 3002 § 2); insatserna ska tillföras inom tre år från registreringen (art. 3009 § 1); i stället för styrelse och tillsynsråd kan en direktörsstyrelse (rada dyrektorów) utses (art. 30052),
  • publikt aktiebolag (spółka akcyjna, S.A.) – aktiekapital på minst 100 000 zł (art. 308 § 1),
  • handelsbolag (spółka jawna) – delägaren ansvarar för bolagets förpliktelser med hela sin förmögenhet, solidariskt med de övriga och med bolaget (art. 22 § 2), men borgenären kan söka verkställighet i delägarens egendom först när verkställigheten i bolagets egendom har visat sig resultatlös (art. 31 § 1),
  • kommanditbolag (spółka komandytowa) – komplementären ansvarar obegränsat och kommanditdelägarens ansvar är begränsat (art. 102); komplementären är ofta ett aktiebolag.

S24 eller notarie. Bolagsordningen för ett aktiebolag upprättas i form av en notariell handling (art. 157 § 2), men den kan också ingås med hjälp av en avtalsmall i ett IT-system och undertecknas med kvalificerad elektronisk underskrift, betrodd underskrift (podpis zaufany) eller personlig underskrift (podpis osobisty) (art. 1571). Samma möjlighet finns för handelsbolag (art. 231), kommanditbolag (art. 1061) och P.S.A. (art. 3007). S24-förfarandet är snabbt och billigt men har begränsningar: i ett aktiebolag täcks aktiekapitalet endast genom kontantinsatser, som ska tillföras senast inom sju dagar från registreringen (art. 158 § 11), och mallens bestämmelser kan endast ändras i den utsträckning formuläret medger. Om delägarna behöver apportegendom, preferensandelar, begränsningar i rätten att överlåta andelar eller regler för utträde ur bolaget är en notariell handling bättre.

Tiden före registreringen. Ett aktiebolag uppkommer i och med registreringen (art. 163 pkt 5), och för förpliktelser som ingås av bolaget under bildande ansvarar bolaget och de personer som har handlat för dess räkning solidariskt (art. 13 § 1).

Bolagsordning och delägaravtal

Lagen kräver få element i ett aktiebolags bolagsordning (art. 157 § 1). Det som verkligen avgör förhållandet mellan delägarna måste skrivas till – vi går bland annat igenom:

  • regler för utnämning och entledigande av styrelseledamöter och deras mandatperiod (art. 201 § 4, art. 202),
  • frågor som kräver samtycke från bolagsstämman eller tillsynsrådet, däribland tröskeln i art. 230 k.s.h. (förpliktelser vars värde är dubbelt så stort som aktiekapitalet),
  • begränsningar i rätten att överlåta andelar – bolagets samtycke, förköpsrätt (art. 182),
  • regler för arvingars inträde eller för lösen av dem (art. 183),
  • inlösen av andelar, även tvångsinlösen – endast möjlig om bolagsordningen föreskriver det och anger förutsättningar och förfarande (art. 199 § 1),
  • vinstfördelning som inte är proportionell mot andelarna (art. 191 § 2),
  • tillsynsråd – obligatoriskt först när aktiekapitalet överstiger 500 000 zł och delägarna är fler än tjugofem (art. 213 § 2).

Delägaravtalet (investeringsavtal, aktieägaravtal) är en separat handling som binder delägarna sinsemellan. Det reglerar det som man inte vill offentliggöra i KRS eller som inte kan föras in i bolagsordningen: finansieringsplan, konkurrensförbud, drag along- och tag along-klausuler, köp- och säljoptioner, mekanismer för att lösa dödlägen och avtalsviten. Det är bäst att ta fram båda handlingarna tillsammans.

Styrelsen – skyldigheter och ansvar gentemot bolaget

En styrelseledamot ska vid fullgörandet av sina skyldigheter iaktta den omsorg som följer av verksamhetens yrkesmässiga karaktär och vara lojal mot bolaget (art. 2091 § 1 k.s.h.). Styrelseledamoten ansvarar gentemot bolaget för skada som orsakats genom handlande eller underlåtenhet i strid med lag eller bolagsordningen, om han eller hon inte är utan skuld (art. 293 § 1; i ett publikt aktiebolag art. 483 § 1, i ett P.S.A. art. 300125).

Sedan den 13 oktober 2022 föreskriver lagen uttryckligen att en styrelseledamot inte åsidosätter sin omsorgsplikt om han eller hon – lojalt mot bolaget – handlar inom ramen för en rimlig affärsrisk, bland annat på grundval av information, analyser och yttranden som under de givna omständigheterna borde beaktas (art. 293 § 3, art. 483 § 3). I praktiken innebär det att det är en dokumenterad beslutsprocess som ger skydd: styrelsebeslut, analyser, rådgivares yttranden. Bolagets anspråk på skadestånd preskriberas tre år från den dag då bolaget fick kännedom om skadan och om den som är skyldig att ersätta den, dock senast tio år från händelsen (art. 297).

Två fallgropar som vi ofta stöter på: i ett avtal mellan bolaget och en styrelseledamot och i en tvist med denne företräds bolaget av tillsynsrådet eller av ett ombud som utsetts genom stämmobeslut (art. 210 § 1), och när den ende delägaren samtidigt är ensam styrelseledamot kräver en rättshandling mellan honom eller henne och bolaget formen av en notariell handling (art. 210 § 2).

Art. 299 k.s.h. – ansvar för bolagets skulder

Om verkställighet mot ett aktiebolag visar sig resultatlös ansvarar styrelseledamöterna solidariskt för dess förpliktelser (art. 299 § 1 k.s.h.; på motsvarande sätt i ett P.S.A. – art. 300132). En styrelseledamot kan befria sig från detta ansvar om han eller hon visar att:

  • ansökan om konkurs gavs in i rätt tid eller att ett rekonstruktionsförfarande inleddes eller ett ackord fastställdes vid samma tid,
  • underlåtenheten att ge in ansökan inte berodde på hans eller hennes fel,
  • borgenären inte har lidit någon skada trots att ansökan inte gavs in (art. 299 § 2).

”Rätt tid” bestäms av konkurslagen (Prawo upadłościowe): ansökan ska ges in senast trettio dagar från den dag då grunden för att försätta bolaget i konkurs uppkom (art. 21 ust. 1), dvs. insolvens (art. 10). Insolvens presumeras bland annat när dröjsmålet med att fullgöra penningförpliktelser överstiger tre månader (art. 11 ust. 1a). Underlåtenhet att ge in ansökan kan också medföra straffansvar (art. 586 k.s.h.).

Ett liknande ansvar gäller för bolagets skatteskulder (art. 116 i skatteförfarandelagen, Ordynacja podatkowa) och, genom hänvisningen i art. 31 i lagen om socialförsäkringssystemet, även för avgifter till socialförsäkringsverket ZUS. Vi företräder både borgenärer som stämmer styrelseledamöter och styrelseledamöter – nuvarande och tidigare – som försvarar sig. Vid likviditetsproblem är det klokt att tala med en jurist innan trettiodagarsfristen har löpt ut.

Stämmobeslut och klander av dem

Ett beslut av bolagsstämman som strider mot bolagsordningen eller god sed och skadar bolagets intressen eller syftar till att skada en delägare kan upphävas av domstol (art. 249 § 1 k.s.h.). Ett beslut som strider mot lag kan förklaras ogiltigt (art. 252 § 1). Fristerna är avgörande:

  • talan om upphävande av beslutet – en månad från det att man fick kännedom om beslutet, dock senast sex månader från det att det fattades (art. 251),
  • talan om fastställande av ogiltighet – sex månader från det att man fick kännedom, dock senast tre år från det att beslutet fattades (art. 252 § 3),
  • i ett publikt aktiebolag är fristerna en månad/sex månader respektive sex månader/två år, och i ett börsnoterat bolag är fristerna kortare (art. 424, 425).

Alla har inte rätt att väcka talan. En delägare som var närvarande vid stämman måste ha röstat mot beslutet och begärt att reservationen förs till protokollet; en frånvarande delägare kan klandra beslutet endast om stämman sammankallats felaktigt eller om beslutet fattats i en fråga som inte fanns på dagordningen (art. 250). Om du räknar med en tvist – kontakta oss före stämman. Klander av ett beslut hindrar inte registreringsförfarandet (art. 249 § 2), så vid behov begär vi också en interimistisk åtgärd.

En delägares utträde ur bolaget

Hur utträdet går till beror på bolagsformen och på vad bolagsordningen föreskriver:

  • försäljning av andelar – i ett aktiebolag kräver överlåtelseavtalet skriftlig form med notariellt bestyrkta underskrifter (art. 180 § 1); om bolagsordningen kräver samtycke till överlåtelsen och styrelsen vägrar kan registreringsdomstolen av viktiga skäl tillåta överlåtelsen (art. 182 § 3),
  • inlösen av andelar – frivillig eller tvångsvis, endast om bolagsordningen föreskriver det; vid tvångsinlösen får ersättningen inte vara lägre än det värde av nettotillgångarna enligt den senaste årsredovisningen som belöper på andelen (art. 199 § 2),
  • uteslutning av en delägare genom domstol – av viktiga skäl, på begäran av samtliga övriga delägare vars andelar överstiger hälften av aktiekapitalet; priset för övertagandet av andelarna bestäms av domstolen enligt det verkliga värdet den dag då stämningsansökan delgavs (art. 266),
  • upplösning av bolaget genom domstol – när det har blivit omöjligt att uppnå bolagets syfte eller andra viktiga skäl som har sin grund i förhållandena i bolaget föreligger (art. 271),
  • i ett handelsbolag (spółka jawna) – uppsägning av ett avtal som ingåtts på obestämd tid sex månader före räkenskapsårets utgång, skriftligen (art. 61), eller krav på upplösning av bolaget eller uteslutning av en delägare av viktiga skäl (art. 63); värdet av kapitalandelen fastställs på grundval av en särskild balansräkning som beaktar bolagets tillgångars försäljningsvärde (art. 65).

Det billigaste utträdet är det som har planerats i bolagsordningen eller delägaravtalet innan konflikten uppstod.

Bolagstvister

Tvister som har sin grund i bolagsförhållandet är kommersiella mål, liksom mål om ansvar för ledamöter i bolagsorgan enligt art. 291–300 k.s.h. (art. 4582 § 1 pkt 3 i civilprocesslagen, Kodeks postępowania cywilnego – k.p.c.). Mål om upphävande eller fastställande av ogiltighet av beslut prövas av regiondomstolen (sąd okręgowy) oavsett tvisteföremålets värde (art. 17 pkt 42 k.p.c.). Vi driver bland annat mål:

  • om upphävande eller fastställande av ogiltighet av beslut,
  • om ersättning för skada som orsakats bolaget – om bolaget inte stämmer den skadevållande inom ett år från det att gärningen uppdagades kan varje delägare göra det (art. 295 § 1; i ett publikt aktiebolag art. 486),
  • om tillgång till information – en delägare i ett aktiebolag kan granska böcker och handlingar och begära förklaringar av styrelsen, och efter en vägran ge in en ansökan till registreringsdomstolen inom sju dagar (art. 212),
  • om återbetalning av utbetalningar som gjorts i strid med lag eller bolagsordningen (art. 198).

Parallellt med processen förhandlar vi ofta om inlösen av andelar eller om en delning av verksamheten. Mer: rättstvister.

Ombildningar, fusioner, delningar och koncerner

Varje handelsrättsligt bolag kan ombildas till ett annat (art. 551 § 1 k.s.h.), och ett civilrättsligt bolag (spółka cywilna) – till ett annat handelsrättsligt bolag än ett handelsbolag (spółka jawna) (art. 551 § 2). En ombildning kräver bland annat en ombildningsplan och ett beslut som förs in i ett notariellt protokoll (art. 556, art. 562 § 2). Det ombildade bolaget övertar alla rättigheter och skyldigheter från det bolag som ombildas, däribland som huvudregel tillstånd, koncessioner och lättnader (art. 553).

Enskild näringsverksamhet kan ombildas till ett kapitalbolag med en enda delägare (art. 551 § 5) på grundval av en ombildningsplan i form av en notariell handling, med yttrande från en auktoriserad revisor (art. 5845, 5846). Näringsidkaren ansvarar i tre år från ombildningsdagen solidariskt med bolaget för tidigare förpliktelser som hör till verksamheten (art. 58413).

Fusion sker genom absorption eller genom bildande av ett nytt bolag (art. 492 § 1). Delning avser kapitalbolag och kommanditaktiebolag, även genom avknoppning eller avskiljande av en del av tillgångarna (art. 528, 529). Ett bolag i konkurs får inte fusioneras, delas eller ombildas (art. 491 § 3, 528 § 3, 551 § 4).

Koncern (holdingrätt). Sedan 2022 kan ett dotterbolag genom ett beslut som fattas med tre fjärdedelars majoritet ansluta sig till en bolagsgrupp (grupa spółek), vilket förs in i registret (art. 211 § 2–3). Moderbolaget kan då ge det bindande instruktioner – skriftligen eller elektroniskt, annars är de ogiltiga, med angivande av gruppens intresse och av hur en eventuell skada ska ersättas (art. 212) – och granska dess böcker (art. 216). Dotterbolaget måste vägra att följa en instruktion som skulle leda till insolvens eller risk för insolvens (art. 214 § 1), och ledamöterna i dess organ ansvarar inte för skada som orsakats genom att en bindande instruktion följts (art. 215 § 1).

KRS och rapporteringsskyldigheter

En ansökan om registrering av en ändring i KRS ska ges in inom 7 dagar från händelsen, om inte en särskild bestämmelse föreskriver annat (art. 22 i lagen om det nationella domstolsregistret, ustawa o Krajowym Rejestrze Sądowym), och endast via IT-systemet (art. 19 ust. 2). Om bolaget inte ger in en ansökan eller handlingar förelägger registreringsdomstolen det att göra det inom 7 dagar vid äventyr av böter, som kan upprepas (art. 24). Underlåtenhet att ge in årsredovisningar för två år i följd trots föreläggande kan leda till att ett förfarande om upplösning av bolaget utan likvidation inleds på myndighetens initiativ (art. 25a ust. 1 pkt 4).

Enligt redovisningslagen (ustawa o rachunkowości) upprättar styrelsen årsredovisningen inom 3 månader från balansdagen (art. 52 ust. 1), den fastställs senast 6 månader från balansdagen (art. 53 ust. 1; ordinarie bolagsstämma – art. 231 § 1 k.s.h.) och ges in till KRS tillsammans med beslutet inom 15 dagar från fastställandet (art. 69 ust. 1). Att inte ge in årsredovisningen till registret är ett brott som kan leda till böter eller frihetsbegränsning (art. 79 pkt 4). Efter varje ändring i delägarkretsen ger styrelsen in en ny förteckning över delägarna (art. 188 § 3 k.s.h.).

En separat skyldighet är att anmäla den verkliga huvudmannen till det centrala registret över verkliga huvudmän (Centralny Rejestr Beneficjentów Rzeczywistych) – inom 14 dagar från bolagets registrering i KRS och från varje ändring, lördagar och helgdagar oräknade (art. 60 i lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, ustawa o przeciwdziałaniu praniu pieniędzy oraz finansowaniu terroryzmu). Underlåtenhet kan leda till en sanktionsavgift på upp till 1 000 000 zł (art. 153 ust. 1).

Ändringar från den 18 februari 2027. Ändringen av k.s.h. av den 23 januari 2026 (Dz.U. 2026 poz. 176) ändrar bland annat reglerna för aktieboken i publika aktiebolag och P.S.A. (t.ex. ska styrelsen anmäla till registreringsdomstolen vem som för aktieboken); befintliga publika aktiebolag, kommanditaktiebolag och P.S.A. har två år på sig att anpassa sina stadgar och bolagsordningar.

Företagsledares straffrättsliga ansvar

Den vanligaste anklagelsen är trolöshet mot huvudman (niegospodarność) enligt art. 296 i strafflagen (Kodeks karny – k.k.) – att orsaka betydande förmögenhetsskada (över 200 000 zł) genom maktmissbruk eller underlåtenhet att fullgöra en skyldighet av en person som sköter bolagets förmögenhetsangelägenheter; grundbrottet kan leda till fängelse från 3 månader till 5 år. Den som före inledandet av straffförfarandet frivilligt har ersatt hela skadan straffas inte (art. 296 § 5). Handelsbolagslagen innehåller också egna straffbestämmelser, t.ex. art. 586 och 587.

En lagakraftvunnen dom bland annat för brott enligt art. 587–5872 k.s.h. och enligt kapitlen XXXIII–XXXVII i strafflagen (däribland trolöshet mot huvudman) utesluter att man är styrelseledamot, ledamot i tillsynsrådet eller prokurist – som huvudregel i fem år från det att domen vann laga kraft (art. 18 § 2–3 k.s.h.). Försvar i sådana mål sköter vi inom straffrätt, och när skatter finns i bakgrunden – inom skattestraffrätt.

Bolag från Gdańsk och Pommern

Vår byrå finns i Gdańsk, al. Grunwaldzka 87/91 lok. 10. Registreringar av bolag från Trestadsområdet (Trójmiasto) och omgivningen handläggs av VII och VIII handelsavdelningen för det nationella domstolsregistret vid distriktsdomstolen Gdańsk-Północ i Gdańsk (VII i VIII Wydział Gospodarczy Krajowego Rejestru Sądowego Sądu Rejonowego Gdańsk-Północ w Gdańsku), och ansökningar ges ändå in elektroniskt. Tvister om beslut och större bolagstvister prövas av regiondomstolen i Gdańsk (Sąd Okręgowy w Gdańsku). Vi betjänar bolag från Trestadsområdet och hela Pommern och, på distans, även från andra delar av Polen.

Vanliga frågor

Är det bättre att bilda ett aktiebolag via S24 eller hos en notarie?

S24 är snabbare och billigare men tillåter endast kontantinsatser, som ska tillföras inom sju dagar från registreringen, och endast de bestämmelser som finns i mallen. När det finns flera delägare, någon tillför apportegendom eller det behövs regler för överlåtelse av andelar och utträde ur bolaget rekommenderar vi en bolagsordning i form av en notariell handling.

Ansvarar jag som styrelseledamot för bolagets skulder?

Ja, om verkställighet mot aktiebolaget visar sig resultatlös (art. 299 k.s.h.). Man kan befria sig genom att bland annat visa att konkursansökan gavs in i rätt tid eller att underlåtenheten att ge in den inte berodde på ens eget fel. Liknande regler gäller för skatteskulder och avgifter till ZUS.

Hur lång tid har jag på mig att klandra ett stämmobeslut?

I ett aktiebolag väcks talan om upphävande av ett beslut inom en månad från det att man fick kännedom om det, dock senast sex månader från det att det fattades. Talan om fastställande av ogiltighet – inom sex månader från det att man fick kännedom, dock senast tre år från det att beslutet fattades.

Skyddar en avgång från styrelsen mot ansvar?

Inte i fråga om det som har varit. Även en tidigare styrelseledamot ansvarar för bolagets skatteskulder – för skulder vars förfallodag inträffade medan han eller hon satt i styrelsen (art. 116 § 2 och § 4 i skatteförfarandelagen), och vid art. 299 k.s.h. prövar domstolarna också om förpliktelsen fanns när svaranden satt i styrelsen. En avgång befriar alltså inte från ansvaret för mandatperioden. Om ingen styrelsepost skulle vara tillsatt efter avgången, lämnas avgången till delägarna samtidigt som en stämma sammankallas (art. 202 § 6 k.s.h.).

Hur lämnar man ett aktiebolag när de övriga delägarna inte vill köpa ens andelar?

Möjligheterna beror på bolagsordningen: försäljning av andelarna till tredje man (med bolagets eventuella samtycke, som kan ersättas av registreringsdomstolens tillstånd), inlösen av andelarna och som sista utväg talan om upplösning av bolaget av viktiga skäl. Lagen innehåller ingen allmän rätt att utträda ur ett aktiebolag motsvarande uppsägningen i ett handelsbolag (spółka jawna) – därför är det klokt att skriva in regler för utträde i bolagsordningen.

Passar ett P.S.A. för ett startupbolag?

Ofta ja: aktiekapitalet är minst 1 zł, arbete eller tjänster kan utgöra insats och reglerna för aktieemissioner är flexibla. Det kräver dock en aktiebok som förs av en notarie eller en behörig enhet (art. 30031 k.s.h.) och en genomtänkt bolagsordning. Vi hjälper gärna till att ta fram den – välkommen att kontakta oss.

Ring: +48 790 377 775