Familjerättsliga ärenden handlar inte bara om lagregler, utan också om känslor, barn och egendom som man har byggt upp tillsammans. Därför inleder vi det första mötet med ett samtal om vad du verkligen behöver, och vi säger rakt ut vad som går att uppnå – i domstol eller genom en överenskommelse med den andra parten. Där det är möjligt söker vi förlikningslösningar, eftersom de oftast är snabbare, billigare och mindre påfrestande för barnen. Där det inte finns någon överenskommelse driver vi ärendet konsekvent och ser till bevisningen.
Nedan beskriver vi hur de vanligaste familjerättsliga ärendena ser ut: skilsmässa och separation, föräldraansvar och umgänge med barn, underhåll, makarnas egendom samt mål om barnets härstamning.
Skilsmässa steg för steg
Förutsättningar. Domstolen dömer till äktenskapsskillnad (rozwód) när det har inträffat ett fullständigt och varaktigt sammanbrott i makarnas samliv – det vill säga när den känslomässiga, fysiska och ekonomiska gemenskapen har upphört och ingenting tyder på att den kommer att återuppstå (art. 56 § 1 i familje- och förmynderskapslagen, Kodeks rodzinny i opiekuńczy, k.r.o.). Trots sammanbrottet är skilsmässa inte tillåten om de gemensamma underåriga barnens bästa skulle lida av den, eller om den skulle strida mot principerna för samhälleligt samliv (zasady współżycia społecznego) (art. 56 § 2). Skilsmässa kan inte heller beviljas den make som ensam bär skulden till sammanbrottet, om inte den andra maken samtycker eller vägran att samtycka strider mot principerna för samhälleligt samliv (art. 56 § 3).
Skuld. Domstolen avgör om och vilken av makarna som bär skulden till sammanbrottet. På gemensamt yrkande av båda makarna avstår domstolen från att pröva skuldfrågan (art. 57). Beslutet att yrka att domstolen ska pröva skuldfrågan får konsekvenser: det förlänger vanligtvis förfarandet och kräver bevis (vittnen, korrespondens, handlingar), men det påverkar omfattningen av underhållsskyldigheten mellan de före detta makarna (mer om detta nedan). Vi går igenom detta i detalj innan stämningsansökan ges in.
Domstol och stämningsansökan. Mål om äktenskapsskillnad prövas i första instans av regional domstol (sąd okręgowy) (art. 17 pkt 1 i civilprocesslagen, Kodeks postępowania cywilnego, k.p.c.). Stämningsansökan ges in uteslutande till den domstol inom vars domkrets makarna senast hade gemensam hemvist, om åtminstone en av dem fortfarande bor eller vistas där; i annat fall – till domstolen på svarandens hemort, och först om även denna grund saknas – på kärandens hemort (art. 41 k.p.c.). Ansökningsavgiften är 600 zł (art. 26 ust. 1 i lagen om rättegångsavgifter i tvistemål, ustawa o kosztach sądowych w sprawach cywilnych). Om domstolen dömer till äktenskapsskillnad utan att pröva skuldfrågan på gemensamt yrkande av parterna återbetalas hälften av avgiften när domen har vunnit laga kraft (art. 79 ust. 1 pkt 3 lit. b i samma lag).
Till stämningsansökan fogas som huvudregel ett förkortat utdrag ur vigselregistret (odpis skrócony aktu małżeństwa), utdrag ur födelseregistret för de gemensamma underåriga barnen samt handlingar om barnens situation och om inkomster – särskilt när domstolen ska avgöra frågan om underhåll.
Förloppet. Sammanträdena hålls inom stängda dörrar (art. 427 k.p.c.). Domstolen utreder framför allt omständigheterna kring sammanbrottet och barnens situation (art. 441 k.p.c.); avgörandet får inte grundas enbart på att den andra parten medger fakta (art. 431 k.p.c.). När svaranden medger käromålet och makarna inte har gemensamma underåriga barn kan domstolen begränsa bevisupptagningen till förhör med parterna (art. 442 k.p.c.) – då avslutas målet ofta vid en enda förhandling. Om det finns utsikter att bevara äktenskapet kan domstolen hänvisa parterna till medling (art. 436 k.p.c.) eller vid ett tillfälle vilandeförklara målet (art. 440 k.p.c.). Ett ombud i ett mål om äktenskapsskillnad måste ha en fullmakt som är utfärdad för just detta mål (art. 426 k.p.c.).
Vad domen avgör. I domen om äktenskapsskillnad beslutar domstolen obligatoriskt om föräldraansvaret (władza rodzicielska) för de gemensamma underåriga barnen, om umgänget med dem (om inte parterna gemensamt begär att domstolen inte ska göra det) samt om hur stor del av kostnaderna för barnens försörjning och uppfostran var och en av föräldrarna ska bära (art. 58 § 1–1b k.r.o.). Om makarna bor i en gemensam bostad beslutar domstolen om hur den ska användas, och i undantagsfall – om avhysning av den make som genom grovt klandervärt beteende omöjliggör ett gemensamt boende (art. 58 § 2). På yrkande kan domstolen även dela den gemensamma egendomen, om det inte orsakar oskäligt dröjsmål (art. 58 § 3) – i praktiken sker detta främst när makarna är överens om delningen.
Frågor ”under tiden”. Medan ett mål om äktenskapsskillnad pågår kan man inte inleda ett separat mål om underhåll mellan makarna och till de gemensamma barnen för tiden från det att stämningsansökan gavs in, och inte heller ett separat mål om föräldraansvar eller umgänge – sådana frågor avgörs av domstolen i skilsmässomålet genom interimistiska beslut (zabezpieczenie) (art. 445 och 4451 k.p.c.). En ansökan om interimistiskt beslut om underhåll, barnens vistelseort eller umgänge kan ges in tillsammans med stämningsansökan.
Efternamn. En frånskild make som bytte efternamn vid vigseln kan inom ett år från det att domen vann laga kraft återta sitt tidigare efternamn genom en förklaring inför chefen för folkbokföringskontoret (kierownik urzędu stanu cywilnego) (art. 59 k.r.o.).
Separation
Separation (separacja) är en lösning för makar vars samliv har brutit samman fullständigt, men inte nödvändigtvis varaktigt – eller som av olika skäl inte vill skiljas (art. 611 k.r.o.). Separation har som huvudregel samma verkningar som äktenskapsskillnad (art. 614), bland annat uppkommer egendomsåtskillnad (art. 54), men en make som lever i separation kan inte ingå ett nytt äktenskap. Om makarna inte har gemensamma underåriga barn kan domstolen döma till separation på deras gemensamma yrkande, utan att pröva skuldfrågan (art. 611 § 3 och 613 § 2). Avgiften för en stämningsansökan om separation är 600 zł, och för en ansökan om separation på gemensamt yrkande – 100 zł (art. 26 ust. 1 och art. 37 i lagen om rättegångsavgifter i tvistemål). Separationen kan hävas på gemensamt yrkande av makarna (art. 616).
Föräldraansvar och umgänge med barnet
Föräldraansvaret tillkommer båda föräldrarna (art. 93 k.r.o.), och i väsentliga frågor som rör barnet – t.ex. val av skola, medicinsk behandling, permanent flytt utomlands – beslutar föräldrarna gemensamt; om de inte kan enas beslutar familjedomstolen (sąd opiekuńczy) (art. 97 § 2). När föräldrarna lever åtskilda kan domstolen bestämma hur föräldraansvaret och umgänget ska utövas. Om föräldrarna lägger fram en skriftlig överenskommelse som är förenlig med barnets bästa (en så kallad uppfostringsplan, plan wychowawczy) låter domstolen föräldraansvaret förbli hos båda (art. 107 § 1). Om en överenskommelse saknas kan domstolen, med beaktande av barnets rätt att uppfostras av båda föräldrarna, anförtro utövandet av föräldraansvaret åt en av dem och begränsa den andres föräldraansvar till vissa skyldigheter och rättigheter (art. 107 § 2).
Begränsning och fråntagande av föräldraansvar. När barnets bästa är hotat meddelar domstolen lämpliga förordnanden – t.ex. ålägger föräldern att arbeta med en familjestödjare eller ställer utövandet av föräldraansvaret under tillsyn av en övervakare (kurator) (art. 109). Föräldraansvaret fråntas vid ett varaktigt hinder, missbruk av föräldraansvaret eller grov försummelse av skyldigheterna (art. 111).
Umgänge. Umgänge (kontakty) är både en rättighet och en skyldighet för såväl föräldern som barnet – oberoende av föräldraansvaret (art. 113). Det omfattar möten, att ta med barnet utanför dess stadigvarande vistelseort, telefonsamtal och elektronisk kommunikation. När barnet bor hos en av föräldrarna bestämmer föräldrarna gemensamt hur umgänget med den andra föräldern ska se ut, och vid tvist – domstolen (art. 1131). Domstolen kan begränsa umgänget, t.ex. till möten i närvaro av en övervakare, och när umgänget allvarligt hotar barnets bästa – förbjuda det (art. 1132–1133). Samma principer tillämpas på motsvarande sätt på barnets umgänge med syskon och mor- och farföräldrar (art. 1136).
Förfarandet. Dessa ärenden prövas, utanför skilsmässomålet, av familjedomstolen (sąd opiekuńczy, i praktiken sąd rodzinny) (art. 568 k.p.c.) – som huvudregel den distriktsdomstol (sąd rejonowy) som är behörig för barnets hemort (art. 507 och 569 k.p.c.). Ansökningsavgiften är som huvudregel 100 zł (art. 23 i lagen om rättegångsavgifter). Beslut om föräldraansvar och umgänge meddelas efter förhandling och blir verkställbara när de har vunnit laga kraft (art. 579 k.p.c.), och därför behövs ofta ett interimistiskt beslut under förfarandets gång. Domstolen hör barnet om dess utveckling och mognad tillåter det – utanför rättssalen – och beaktar dess rimliga önskemål (art. 2161 och 576 k.p.c.). I många ärenden inhämtar domstolen ett utlåtande från en grupp specialister.
När umgänget inte fullgörs. Om den förälder som barnet bor hos försvårar umgänge som har fastställts i ett avgörande eller en förlikning kan domstolen förelägga föräldern att betala ett visst belopp för varje överträdelse, och därefter förplikta föräldern att betala det (art. 59815–59816 k.p.c.). Ett liknande förfarande gäller för den umgängesberättigade förälder som bryter mot skyldigheter enligt avgörandet eller förlikningen – t.ex. inte lämnar tillbaka barnet på utsatt tid. Innan vi ger in ansökan hjälper vi till att samla bevis – korrespondens, anteckningar om misslyckade möten, vittnen.
Underhåll
Vem och hur mycket. Föräldrarna har underhållsskyldighet gentemot ett barn som ännu inte kan försörja sig självt – även efter att barnet har blivit myndigt, t.ex. under studietiden (art. 133 § 1 k.r.o.). Gentemot ett myndigt barn kan föräldrarna undandra sig underhållsskyldigheten om den är förenad med alltför stor uppoffring för dem eller om barnet inte strävar efter att bli självförsörjande (art. 133 § 3). Underhållets omfattning beror på den underhållsberättigades befogade behov och på den underhållsskyldiges förvärvsförmåga och ekonomiska möjligheter (art. 135 § 1) – det som räknas är inte bara hur mycket någon tjänar, utan hur mycket han eller hon skulle kunna tjäna. Att utan giltigt skäl säga upp sig eller byta till ett sämre betalt arbete inom tre år före målet beaktas inte (art. 136). Uppfostringsbidraget (świadczenie wychowawcze, ”800+”) påverkar inte underhållets storlek (art. 135 § 3).
Bevisning. De befogade behoven måste styrkas: en sammanställning av de månatliga kostnaderna (mat, boende, skola, fritidsaktiviteter, sjukvård, semester) med kvitton. På den underhållsskyldiges sida – intyg om inkomster, deklarationer och uppgifter om förmögenhet. Vi hjälper till att upprätta en sådan sammanställning så att den är korrekt och går att försvara i domstol.
Domstol och kostnader. Mål om underhåll prövas av distriktsdomstol (sąd rejonowy) (art. 17 pkt 4 k.p.c. undantar dem från den regionala domstolens behörighet), och talan kan väckas vid domstolen på den underhållsberättigades hemort (art. 32 k.p.c.). Den som kräver underhåll betalar inga rättegångsavgifter (art. 96 ust. 1 pkt 2 i lagen om rättegångsavgifter). En dom om underhåll förklaras av domstolen på eget initiativ omedelbart verkställbar – i fråga om belopp som förfaller efter det att stämningsansökan gavs in, och för tiden dessförinnan för högst tre månader (art. 333 § 1 pkt 1 k.p.c.).
Interimistiskt beslut. Redan tillsammans med stämningsansökan kan man ansöka om interimistiskt underhåll under målets gång; det räcker att anspråket görs sannolikt (art. 753 k.p.c.). Vid fastställande av faderskap är ett interimistiskt beslut möjligt till och med innan barnet är fött (art. 754 k.p.c.).
Ändring och preskription. Om förhållandena ändras – t.ex. barnet har börjat i en skola med högre kostnader, den underhållsskyldige har förlorat sitt arbete eller tjänar betydligt mer – kan man begära att underhållet höjs eller sänks (art. 138 k.r.o.). Underhållsbelopp preskriberas efter tre år (art. 137 § 1).
Underhåll mellan före detta makar. En make som inte har förklarats ensam skyldig till sammanbrottet och som befinner sig i nöd (niedostatek) kan kräva underhåll av den före detta maken. Om den ena maken har förklarats ensam skyldig och skilsmässan väsentligt har försämrat den andres ekonomiska situation kan domstolen döma ut underhåll även utan att nöd föreligger (art. 60 § 1–2 k.r.o.). När den underhållsskyldige är den make som saknar skuld upphör skyldigheten som huvudregel fem år efter skilsmässan (art. 60 § 3).
Verkställighet. Vid underhåll har exekutionstjänstemannen (komornik) större möjligheter än vid vanliga skulder: upp till tre femtedelar av arbetslönen kan utmätas (art. 1083 § 1 k.p.c.), och exekutionstjänstemannen utreder regelbundet, minst var sjätte månad, på eget initiativ gäldenärens inkomster och tillgångar (art. 1086 k.p.c.).
Makarnas egendom
Gemenskap och enskild egendom. När äktenskapet ingås uppstår en lagstadgad egendomsgemenskap (wspólność ustawowa) som omfattar det som makarna förvärvar under dess bestånd – särskilt löner och inkomster (art. 31 k.r.o.). Till den enskilda egendomen hör bland annat det som förvärvats före vigseln samt arv och gåvor, om inte arvlåtaren eller givaren har bestämt annat (art. 33). För att sälja eller belåna en gemensam fastighet krävs den andra makens samtycke (art. 37).
Äktenskapsförord och egendomsåtskillnad. Ett avtal om makarnas egendomsförhållanden (utvidgning eller begränsning av gemenskapen, egendomsåtskillnad, egendomsåtskillnad med utjämning av förvärv) ingås i form av notariell akt – före vigseln eller under äktenskapet (art. 47). Gentemot tredje man kan avtalet åberopas endast om denne kände till att det hade ingåtts och vilken typ av avtal det var (art. 471). Av viktiga skäl – t.ex. skulder, slösaktighet eller långvarig faktisk separation – kan var och en av makarna begära att domstolen förordnar om egendomsåtskillnad (art. 52); ansökningsavgiften är 200 zł (art. 27 pkt 6 i lagen om rättegångsavgifter). I undantagsfall kan domstolen förordna om egendomsåtskillnad med retroaktiv verkan.
Bodelning. Efter att gemenskapen har upphört (skilsmässa, separation, egendomsåtskillnad) är andelarna som huvudregel lika stora (art. 43 § 1 och 501 k.r.o.). Av viktiga skäl kan man begära att andelarna fastställs som olika stora, varvid även det personliga arbetet med barnens uppfostran och hemmets skötsel beaktas (art. 43 § 2–3). Vid delningen regleras investeringar (nakłady) från den gemensamma egendomen i den enskilda och omvänt (art. 45) – t.ex. när kontantinsatsen för bostaden kom från en gåva från den ena makens föräldrar. Ärendet prövas i icke-tvistigt förfarande (postępowanie nieprocesowe) av distriktsdomstolen på den ort där egendomen finns (art. 507 och 566–567 k.p.c.). Ansökningsavgiften är 1000 zł, och när ansökan innehåller ett gemensamt förslag till delning – 300 zł (art. 38 i lagen om rättegångsavgifter). Bodelning kan även göras genom avtal, och när egendomen omfattar en fastighet – i form av notariell akt (mer om transaktioner på sidan fastigheter).
Bostad med lån. Ett bolån delas inte av domstolen i ett mål om bodelning – båda makarna förblir vanligtvis gäldenärer gentemot banken till dess att banken godkänner en ändring. Därför fastställer vi vid delningen fastighetens värde, lånets saldo, vem som tar över bostaden och återbetalningen, samt hur de amorteringar som har betalats efter att gemenskapen upphörde ska regleras. Ofta är den bästa lösningen en förlikning i kombination med ett samtal med banken.
Barnets härstamning
Ett barn som föds under äktenskapet eller inom 300 dagar från dess upphörande anses vara moderns makes barn (art. 62 k.r.o.). Denna presumtion kan brytas endast i ett mål om hävande av faderskap (zaprzeczenie ojcostwa). Moderns make har ett år på sig att väcka talan från den dag då han fick veta att barnet inte är hans, dock senast till dess att barnet blir myndigt (art. 63); modern – ett år från den dag då hon fick veta att barnet inte härstammar från maken (art. 69); barnet – ett år från den dag då det fick veta detta, men tidigast efter att det har blivit myndigt (art. 70).
När det inte finns någon presumtion om att barnet härstammar från moderns make fastställs faderskapet genom bekräftelse inför chefen för folkbokföringskontoret (art. 73) eller av domstol (art. 84). En man som har bekräftat faderskapet kan inom ett år från det att han fick veta att barnet inte är hans begära att domstolen fastställer att bekräftelsen saknar verkan (art. 78). Mål om fastställande och hävande av faderskap prövas av distriktsdomstol (art. 17 pkt 1 k.p.c.). Den part som begär fastställande av faderskap och därmed sammanhängande anspråk betalar inga rättegångsavgifter (art. 96 ust. 1 pkt 1 i lagen om rättegångsavgifter), och avgiften för en stämningsansökan om hävande av faderskap är 200 zł (art. 27 pkt 4). Det avgörande beviset är vanligtvis en DNA-analys som domstolen beställer.
Ettårsfristerna i dessa mål är absoluta – om du har tvivel om faderskapet, kontakta oss så snart som möjligt.
Medling och förlikning
I varje familjerättsligt ärende kan domstolen hänvisa parterna till medling – även i skilsmässomål, i fråga om underhåll, föräldraansvar, umgänge och ekonomiska frågor (art. 4452 k.p.c.). Medling kan också inledas innan målet väcks. Vi förbereder klienter inför medling, hjälper dem att klarlägga vad som är viktigt för dem och vad som är acceptabelt, och utformar förlikningen eller föräldraöverenskommelsen så att den kan godkännas av domstolen och verkställas.
Vanliga misstag
- att flytta ut utan att ha bestämt var barnen ska bo och hur umgänget ska se ut – utan interimistiskt beslut kan det faktiska läget befästas i flera månader,
- att yrka att domstolen ska pröva skuldfrågan ”av princip”, utan bevis och utan en bedömning av vad det faktiskt förändrar,
- att godta en bodelning eller att ”skriva över” bostaden utan att reglera lånet och investeringarna,
- att underskatta eller överskatta kostnaderna för barnets försörjning – domstolen bedömer dem kritiskt, och förlorad trovärdighet skadar hela målet,
- att missa ettårsfristerna i mål om hävande av faderskap,
- att dra in barnen i föräldrarnas konflikt, t.ex. genom att låta dem föra vidare meddelanden eller fråga dem vem de vill bo hos.
Hur vi arbetar
Vid det första mötet lyssnar vi, ordnar fakta och pekar ut möjliga vägar – förlikning och domstol – tillsammans med deras faktiska följder och tidsåtgång. Vi ber om utdrag ur folkbokföringen, handlingar om inkomster och förmögenhet, korrespondens mellan parterna och – om sådana finns – tidigare avgöranden. Därefter upprättar vi stämningsansökan eller ansökan tillsammans med en ansökan om interimistiskt beslut, företräder dig vid förhandlingar och i medling, och efter domen – vid behov – i mål om ändring av underhåll, umgänge eller verkställighet.
Samtal i familjerättsliga ärenden för vi med full diskretion, på vårt kontor i Gdańsk eller på distans. Vi företräder klienter från Gdańsk, Gdynia, Sopot och omnejd inför distriktsdomstolar och regionala domstolar i Pommern, och vid behov även i andra delar av landet. Boka en konsultation.
Vanliga frågor
Vad kostar en skilsmässa i domstol?
Ansökningsavgiften för en stämningsansökan om äktenskapsskillnad är 600 zł. Om domstolen dömer till äktenskapsskillnad utan att pröva skuldfrågan på gemensamt yrkande av parterna återbetalas hälften av beloppet när domen har vunnit laga kraft. Till detta kan komma kostnader för sakkunnigutlåtanden och ombudets arvode.
Hur lång tid tar en skilsmässa?
En skilsmässa i samförstånd, utan prövning av skuldfrågan och utan tvist om barnen, avslutas ofta vid en eller två förhandlingar. Ett mål med prövning av skuldfrågan, med många vittnen eller med tvist om barnen och utlåtande från specialister tar vanligtvis betydligt längre tid. Den faktiska tiden beror också på arbetsbelastningen vid den aktuella domstolen.
Måste jag visa att den andra maken bär skulden?
Nej. Domstolen prövar som huvudregel skuldfrågan, men på gemensamt yrkande av båda makarna avstår den från det (art. 57 k.r.o.). Ett avgörande om ensam skuld har betydelse framför allt för underhållet mellan de före detta makarna.
Från när kan jag kräva underhåll för barnet?
Löpande – från det att stämningsansökan ges in, och med en ansökan om interimistiskt beslut även under målets gång. För tiden innan stämningsansökan gavs in kan domstolen beakta barnets otillgodosedda behov (art. 137 § 2 k.r.o.), men de måste styrkas.
Kan jag ändra ett underhållsbidrag som bestämdes för flera år sedan?
Ja, om förhållandena har ändrats – den underhållsberättigades behov eller den underhållsskyldiges möjligheter (art. 138 k.r.o.). Man jämför situationen vid tidpunkten för det tidigare avgörandet eller förlikningen med den nuvarande.
Den andra föräldern försvårar mitt umgänge med barnet. Vad kan jag göra?
Om umgänget har fastställts genom ett avgörande eller en förlikning kan du ansöka om att föräldern föreläggs att betala ett visst belopp för varje överträdelse, och därefter om att föräldern förpliktas att betala det (art. 59815–59816 k.p.c.). Om umgänget ännu inte har fastställts måste du först ansöka om att det regleras, helst tillsammans med en ansökan om interimistiskt beslut.
Vi köpte bostaden under äktenskapet, men kontantinsatsen kom från mina föräldrar. Har det betydelse?
Ja. Om gåvan var avsedd för en av makarna och pengarna gick in i den gemensamma egendomen kan man vid bodelningen begära att investeringen från den enskilda egendomen regleras (art. 45 k.r.o.). Avgörande är bevisningen: gåvoavtal, bekräftelser på överföringar, skattedeklarationer.
Kan man dela egendomen utan domstol?
Ja – genom avtal mellan de före detta makarna, och när egendomen omfattar en fastighet, i form av notariell akt. Domstol behövs när parterna inte är överens om vad som ingår i egendomen, dess värde eller hur den ska delas.