al. Grunwaldzka 87/91 lok. 10, 80-244 Gdańsk +48 790 377 775 [email protected]
SV Svenska

Straffverkställighet – elektronisk övervakning, avbrott i straffet, villkorlig frigivning

Vi hjälper dömda och deras familjer efter domen: vi tar fram ansökningar om elektronisk övervakning, uppskov med och avbrott i straffet, villkorlig frigivning, gemensamt straff och undanröjande av domen ur registret, och vi företräder inför verkställighetsdomstolen.

En lagakraftvunnen dom avslutar inte ärendet. Från och med då pågår verkställighetsförfarandet, där beslut fattas som är lika viktiga som under rättegången: om straffet ska avtjänas på anstalt eller hemma med fotboja; om det kan skjutas upp, avbrytas eller förkortas genom villkorlig frigivning; om böterna kan delas upp i avbetalningar innan domstolen beslutar om förvandlingsstraff. Många av dessa avgöranden fattas på ansökan – och det är ansökans innehåll och de bifogade handlingarna som avgör vad domstolen kan bedöma.

Vi hjälper dömda och deras familjer i varje skede av straffverkställigheten: vi tar fram motiverade ansökningar, deltar i verkställighetsdomstolens sammanträden och ger in klagomål. Vi utgår från straffverkställighetslagen (Kodeks karny wykonawczy – nedan k.k.w.) i den konsoliderade texten från 2026 (Dz. U. z 2026 r. poz. 1307) och från strafflagen (Kodeks karny – k.k.).

Försvarare i verkställighetsförfarandet

Den dömde kan ta hjälp av en försvarare som utsetts i verkställighetsförfarandet (art. 8 § 1 k.k.w.). Samtal mellan en frihetsberövad dömd och försvararen under besök och telefonsamtal är inte föremål för kontroll (art. 8 § 3 k.k.w.).

Familjen kan kontakta oss för den dömdes räkning – för att vi ska kunna agera i ärendet krävs dock en fullmakt som är undertecknad av den dömde själv. I frågor som inte regleras i k.k.w. tillämpas straffprocesslagen (Kodeks postępowania karnego – k.p.k.) (art. 1 § 2 k.k.w.), och därför ska ett klagomål över ett beslut som huvudregel ges in inom 7 dagar från det att beslutet tillkännagavs eller, när lagen föreskriver delgivning, från delgivningen (art. 460 k.p.k.).

Kallelse att avtjäna straffet – vad som händer efter domen

Verkställighetsförfarandet inleds utan dröjsmål när avgörandet har blivit verkställbart (art. 9 § 1 k.k.w.). I motsats till vad många tror är huvudregeln att domstolen beslutar att den som dömts till fängelse ska gripas och föras till ett häkte (art. 79 § 1 k.k.w.). Först på den dömdes ansökan och i motiverade fall kan domstolen kalla den dömde att vid en angiven tidpunkt inställa sig vid det häkte som ligger närmast hans eller hennes stadigvarande vistelseort – om den dömdes hittillsvarande hållning ger anledning att anta att han eller hon kommer att inställa sig (art. 79 § 1a k.k.w.). Om den dömde inte inställer sig trots kallelsen beslutar domstolen att han eller hon ska gripas och föras dit, och den dömde åläggs att bära kostnaderna (art. 79 § 2 k.k.w.).

Därför bör ansökningar – om kallelse att självmant inställa sig, om uppskov eller om elektronisk övervakning – ges in så tidigt som möjligt. Att en ansökan ges in hindrar i sig inte att avgörandet verkställs, om inte domstolen i ett särskilt motiverat fall beslutar annat (art. 9 § 4 k.k.w.). Om du vill att verkställigheten ska skjutas upp till dess att ansökan har prövats måste du uttryckligen begära det och motivera det.

Elektronisk övervakning (SDE) – straffet avtjänas hemma med fotboja

Verkställighetsdomstolen (sąd penitencjarny) kan tillåta att ett fängelsestraff avtjänas i systemet för elektronisk övervakning (system dozoru elektronicznego, SDE) om samtliga villkor i art. 43la § 1 k.k.w. är uppfyllda:

  • det utdömda straffet överstiger inte ett år och 6 månader – eller är kortare än 3 år och det återstår högst 6 månader att avtjäna på anstalt,
  • villkoren i art. 64 § 2, art. 64a eller art. 65 § 1 och 2 k.k. föreligger inte (bland annat så kallad flerfaldig återfallsbrottslighet, multirecydywa),
  • det finns inga särskilda omständigheter som tyder på att straffets syften inte kommer att uppnås i detta system,
  • den dömde har en bestämd stadigvarande vistelseort,
  • de myndiga personerna i hushållet har gett skriftligt samtycke, som även omfattar att kontroller möjliggörs (art. 43h § 3 k.k.w.),
  • de tekniska förutsättningarna medger det – det finns sändare och registreringsenheter tillgängliga (art. 43h § 1 k.k.w.).

När den dömde ännu inte har börjat avtjäna straffet prövar domstolen dessutom om säkerhetsskäl och graden av demoralisering talar för placering på anstalt (art. 43la § 2 k.k.w.); när den dömde redan avtjänar straffet är det hans eller hennes hittillsvarande hållning som räknas (art. 43la § 3 k.k.w.). Vid flera straff som inte kan läggas samman och som den dömde ska avtjäna i följd räknas summan av dem (art. 43la § 6 k.k.w.). Övervakningen omfattar även förvandlingsstraff i form av fängelse, även för skattebrott (art. 43lb k.k.w.).

Domstolen kan tillåta övervakning även utan samtycke från en person i hushållet, om det uppenbarligen inte medför orimliga svårigheter för denne och endast i ringa mån inkräktar på hans eller hennes privatliv (art. 43la § 4 k.k.w.). Att återkalla samtycket efter att tillstånd har getts saknar verkan (art. 43h § 8 k.k.w.).

Ansökan om elektronisk övervakning och skyldigheter under övervakningen

Ansökan kan ges in av den dömde eller dennes försvarare, liksom av åklagaren, en yrkesverksam domstolsövervakare (sądowy kurator zawodowy) eller anstaltens direktör (art. 43lc k.k.w.). Den ges in skriftligen, med en motivering som anger omständigheterna enligt art. 43la § 1–4 k.k.w. och med de hushållsmedlemmars samtycke bifogat (art. 43ld § 1–3 k.k.w.). Verkställighetsdomstolen ska meddela beslut inom 30 dagar från det att ansökan kom in (art. 43ld § 4 k.k.w.). I motiveringen är det klokt att konkret visa var och med vem den dömde bor, om han eller hon arbetar eller studerar, tar hand om ett barn eller en sjuk person eller har ersatt skadan – och att bifoga handlingar som styrker detta.

Ett avslag kan överklagas genom klagomål (art. 43lk k.k.w.), som överinstansen prövar senast inom 7 dagar från det att klagomålet kommit in tillsammans med akten (art. 43lj § 2 k.k.w.). En ny ansökan i samma ärende som ges in innan 3 månader har gått från avslaget lämnas utan prövning (art. 43ll k.k.w.). Om straffet inte överstiger 4 månader och den dömde redan avtjänar det, beslutar anstaltens verkställighetskommission (komisja penitencjarna) om tillståndet – inom 14 dagar (art. 43lla § 1, 4 och 7 k.k.w.).

Under övervakningen bär den dömde sändaren oavbrutet, och vid stationär övervakning stannar han eller hon på den angivna platsen under den fastställda tiden och tar emot samtal till registreringsenheten (art. 43n k.k.w.). Domstolen bestämmer de tidsintervall då den dömde får lämna platsen – högst 12 timmar per dag, bland annat för arbete, vård, omsorg om ett barn eller en sjuk person eller nödvändiga inköp (art. 43na k.k.w.). I särskilt viktiga angelägenheter kan övervakaren (kurator) tillåta att den dömde lämnar övervakningsplatsen vid ett tillfälle i upp till 7 dagar (art. 43p § 1 k.k.w.).

Domstolen återkallar tillståndet bland annat om den dömde inte i tid anmäler att han eller hon är redo för installation av utrustningen, begår ett brott eller undandrar sig sina skyldigheter (art. 43zaa § 1 k.k.w.). Ett nytt tillstånd i samma ärende är då inte tillåtet (art. 43zae k.k.w.), och den dömde förs till häkte utan kallelse (art. 43zad k.k.w.).

Uppskov med verkställigheten av straffet

Uppskov skjuter upp början av fängelsestraffet:

  • obligatoriskt – vid psykisk sjukdom eller annan allvarlig sjukdom som omöjliggör verkställighet av straffet, till dess att hindret upphört; allvarlig sjukdom är ett tillstånd där vistelse på anstalt kan hota livet eller allvarligt hota hälsan (art. 150 k.k.w.),
  • fakultativt – för en period av upp till ett år, om omedelbar verkställighet av straffet skulle få alltför allvarliga följder för den dömde eller dennes familj; för en gravid kvinna och för den som ensam har omsorg om ett barn – upp till 3 år efter barnets födelse (art. 151 § 1 k.k.w.).

Domstolen kan ålägga skyldigheter, t.ex. att söka arbete eller genomgå behandling (art. 151 § 4 k.k.w.), och återkalla uppskovet när den dömde inte använder det i enlighet med dess syfte eller grovt bryter mot rättsordningen (art. 156 § 1 k.k.w.). Beslut fattas av den domstol som meddelade domen i första instans (art. 3 § 1 k.k.w.). I ansökan måste de ”alltför allvarliga följderna” visas konkret – t.ex. att familjen förlorar sin enda inkomstkälla, att en behandling måste slutföras eller omsorg om en person som inte klarar sig själv. Allmänna påståenden räcker vanligtvis inte.

Avbrott i verkställigheten av straffet

Avbrott gäller en dömd som redan avtjänar straffet. Verkställighetsdomstolen beviljar avbrott obligatoriskt vid allvarlig sjukdom – till dess att hindret upphört (art. 153 § 1 k.k.w.), och fakultativt när viktiga familjeskäl eller personliga skäl talar för det, inom samma ramar som vid uppskov (art. 153 § 2 k.k.w.). Ansökan kan också ges in av anstaltens direktör (art. 153 § 2a k.k.w.). Ett nytt avbrott får inte beviljas förrän ett år har gått från återkomsten efter det föregående, om det inte gäller allvarlig sjukdom eller en annan olyckshändelse (art. 153 § 3 k.k.w.). Om åklagaren motsätter sig avbrottet blir beslutet verkställbart först när det har vunnit laga kraft (art. 154 § 1 k.k.w.).

Om avbrottet har varat i minst ett år och den dömde har avtjänat minst 6 månader av straffet kan verkställighetsdomstolen när som helst villkorligt frige honom eller henne från återstoden av straffet – förutsatt att straffet eller summan av straffen inte överstiger 3 år (art. 155 k.k.w.).

Villkorlig frigivning i förtid

Domstolen kan villkorligt frige den dömde från återstoden av straffet endast om hans eller hennes hållning, egenskaper och personliga förhållanden, omständigheterna kring gärningen och uppförandet under straffverkställigheten ger grund för övertygelsen att han eller hon efter frigivningen kommer att respektera rättsordningen, särskilt inte återfalla i brott (art. 77 § 1 k.k.). Det räcker inte att ha avtjänat den del av straffet som krävs. Tidsgränserna (art. 78 k.k.):

  • som huvudregel – efter att minst hälften av straffet har avtjänats,
  • återfallsförbrytare enligt art. 64 § 1 k.k. – efter två tredjedelar,
  • den som dömts enligt art. 64 § 2 eller art. 64a k.k. eller som olagligen har försvårat verkställigheten av straffet – efter tre fjärdedelar,
  • vid ett straff på minst 25 år – efter 15 år, vid livstidsstraff – efter 30 år.

Vid straff som avtjänas i följd räknas summan av dem (art. 79 § 1 k.k.). Den återstående delen av straffet utgör prövotid, som är minst 2 år och högst 5 år (art. 80 § 1 k.k.). Beslut om frigivning fattas av verkställighetsdomstolen vid ett sammanträde som bör hållas på anstalten, där den dömde och försvararen har rätt att delta (art. 161 § 1 k.k.w.). Domstolen beaktar bland annat en förlikning som träffats vid medling (art. 162 § 1 k.k.w.). Klagomål prövas inom 14 dagar (art. 162 § 2 k.k.w.). Efter ett avslag prövas en ny ansökan från den dömde eller försvararen först efter 6 månader (straff på upp till 5 år) eller efter ett år (över 5 år) – art. 161 § 3 och 4 k.k.w.

Under prövotiden kan domstolen ställa den frigivne under övervakning av en övervakare (kurator) och ålägga skyldigheter (art. 159 § 1 k.k.w.). Domstolen återkallar frigivningen obligatoriskt när den frigivne har begått ett uppsåtligt brott för vilket ovillkorligt fängelse har utdömts (art. 160 § 1 k.k.w.), och kan återkalla den bland annat vid grova brott mot rättsordningen eller om den frigivne undandrar sig övervakningen (art. 160 § 3 k.k.w.). Tiden i frihet avräknas då inte från straffet (art. 160 § 8 k.k.w.). Om frigivningen inte har återkallats under prövotiden och 6 månader därefter anses straffet avtjänat vid tidpunkten för frigivningen (art. 82 § 1 k.k.).

Böter, frihetsbegränsning och villkorligt straff

Domstolen uppmanar den dömde att betala böterna inom 30 dagar och överlämnar dem därefter till indrivning (art. 44 k.k.w.). Om omedelbar betalning skulle få alltför allvarliga följder kan domstolen dela upp böterna i avbetalningar under en period av upp till ett år, och i särskilda fall – upp till 3 år (art. 49 § 1 och 2 k.k.w.). Om indrivningen är resultatlös kan domstolen förvandla böter på upp till 120 dagsbotsenheter till samhällsnyttigt arbete – 10 dagsbotsenheter motsvarar en månads arbete om 20–40 timmar (art. 45 § 1 k.k.w.). Om den dömde vägrar att arbeta, undandrar sig arbetet eller förvandlingen är ändamålslös beslutar domstolen om förvandlingsstraff i form av fängelse – en dag för två dagsbotsenheter, högst 12 månader (art. 46 § 1 och 2 k.k.w.). Man kan när som helst befria sig från förvandlingsstraffet genom att betala återstoden av böterna (art. 47 § 2 k.k.w.).

Verkställigheten av ett straff i form av frihetsbegränsning (kara ograniczenia wolności) kan domstolen skjuta upp i upp till 6 månader (art. 62 § 1 k.k.w.) eller avbryta i upp till ett år (art. 63 § 2 k.k.w.). Om den dömde undandrar sig att avtjäna det beslutar domstolen om förvandlingsstraff i form av fängelse – en dag för två dagar av den frihetsbegränsning som återstår att verkställa (art. 65 § 1 k.k.w.). Den dömde och försvararen har rätt att delta i detta sammanträde (art. 65 § 3 k.k.w.).

Vid ett villkorligt fängelsestraff beslutar domstolen obligatoriskt om verkställighet bland annat när den dömde under prövotiden har begått ett liknande uppsåtligt brott och dömts till ovillkorligt fängelse (art. 75 § 1 k.k.), och fakultativt – vid grova brott mot rättsordningen eller om den dömde undandrar sig böter, övervakning eller skyldigheter (art. 75 § 2 k.k.). Domstolen kan då förkorta straffet, dock högst med hälften (art. 75 § 3a k.k.). Beslut om verkställighet får inte fattas senare än ett år efter prövotidens utgång (art. 75 § 4 k.k.).

Gemensamt straff (wyrok łączny)

Om gärningspersonen har begått flera brott innan den första domen – även en som inte vunnit laga kraft – meddelades i fråga om något av dem, och straffen har utdömts i separata mål, bestämmer domstolen ett gemensamt straff (art. 85 § 1 k.k.) – inom ramen från det strängaste av straffen till summan av dem, dock högst 30 års fängelse (art. 86 § 1 k.k.). Domen om gemensamt straff meddelas av den domstol som meddelade den senaste fällande domen i första instans och, när domstolar av olika instans har dömt – av den högre domstolen (art. 569 § 1 och 2 k.p.k.), på eget initiativ eller på ansökan av den dömde eller åklagaren (art. 570 k.p.k.). När det gemensamma straffet inte överstiger den tid som redan avtjänats av straffen beslutar ordföranden omedelbart om frigivning, om den dömde inte är frihetsberövad i ett annat mål (art. 576 § 2 k.p.k.).

En ansökan är inte alltid fördelaktig. Domstolen kan lägga samman villkorliga straff och bestämma ett gemensamt straff utan villkorlighet – en månad villkorligt straff räknas som 15 dagar ovillkorligt straff (art. 89 § 1a och 1b k.k.). Av ett straff från vilket den dömde villkorligt frigivits räknas endast den tid som faktiskt avtjänats (art. 82 § 2 k.k.). Innan vi ger in en ansökan analyserar vi alla domar och beräknar de möjliga alternativen.

Undanröjande av domen ur registret och preskription av straffets verkställighet

När domen undanröjs (zatarcie skazania) anses den som om den aldrig hade meddelats, och uppgiften tas bort ur registret över dömda (art. 106 k.k.). Undanröjandet sker enligt lag: vid fängelsestraff – 10 år efter att det verkställts, efterskänkts eller verkställigheten preskriberats (art. 107 § 1 k.k.), vid frihetsbegränsning – efter 3 år (art. 107 § 4 k.k.), vid böter – efter ett år (art. 107 § 4a k.k.), och vid villkorligt straff – ett år efter prövotidens utgång (art. 76 § 1 k.k.).

På den dömdes ansökan kan domstolen besluta om undanröjande redan efter 5 år, om den dömde har respekterat rättsordningen och fängelsestraffet inte översteg 3 år (art. 107 § 2 k.k.). Undanröjande sker inte innan en särskild rättsverkan (środek karny), förverkande eller en kompensatorisk åtgärd (środek kompensacyjny) har verkställts (art. 107 § 6 k.k.) – ett obetalt skadestånd som utdömts i domen hindrar det. Vid flera domar är endast samtidigt undanröjande av alla möjligt (art. 108 k.k.).

Straffet kan inte verkställas om det har gått 30 år (fängelse över 5 år), 15 år (upp till 5 år) eller 10 år (andra straff) sedan domen vann laga kraft – art. 103 § 1 k.k. Avtjänande av ett fängelsestraff i samma eller ett annat mål avbryter preskriptionstiden (art. 15 § 4 k.k.w.).

Verkställighetsdomstolar i Gdańsk och Pommern

Verkställighetsdomstol är den regiondomstol (sąd okręgowy) inom vars område den dömde vistas (art. 3 § 2 k.k.w.); i ärenden om elektronisk övervakning – denna domstol eller anstaltens verkställighetskommission (art. 43e § 1 k.k.w.). I Gdańsk handläggs dessa ärenden av VI Wydział Penitencjarny i Nadzoru nad Wykonywaniem Orzeczeń Karnych Sądu Okręgowego w Gdańsku (avdelningen för straffverkställighet och tillsyn över verkställigheten av straffrättsliga avgöranden vid regiondomstolen i Gdańsk), ul. Nowe Ogrody 30/34. Om den dömde avtjänar straffet i en anstalt som ligger inom en annan regiondomstols område prövas ansökningar om villkorlig frigivning eller avbrott av verkställighetsdomstolen i det området. Uppskov, avbetalning av böter, förvandlingsstraff eller undanröjande på ansökan hör som huvudregel till den domstol som meddelade domen i första instans (art. 3 § 1 k.k.w.).

Byrån finns i Gdańsk, al. Grunwaldzka 87/91 lok. 10. Vi driver verkställighetsärenden i Trestadsområdet (Trójmiasto) och i hela Pommerns vojvodskap och, på klientens begäran, även i andra delar av Polen. Före domen – se straffrätt och skattestraffrättsliga ärenden. När den dömde befinner sig på anstalt räcker det att familjen kontaktar oss.

Vanliga frågor

Kan jag avtjäna straffet hemma med fotboja?

Det är möjligt om straffet inte överstiger ett år och 6 månader (eller är kortare än 3 år och det återstår högst 6 månader att avtjäna), det inte föreligger flerfaldig återfallsbrottslighet, du har en stadigvarande vistelseort, de myndiga personerna i hushållet samtycker skriftligen och utrustning finns tillgänglig (art. 43la § 1 k.k.w.). Domstolen bedömer också om straffets syften kommer att uppnås i detta system.

Hindrar en ansökan om elektronisk övervakning kallelsen till anstalt?

Inte automatiskt. Att en ansökan ges in hindrar inte att avgörandet verkställs, om inte domstolen i ett särskilt motiverat fall beslutar annat (art. 9 § 4 k.k.w.). Det är klokt att ge in ansökan tidigt och samtidigt begära att verkställigheten av straffet skjuts upp.

När kan jag ansöka om villkorlig frigivning i förtid?

Som huvudregel efter att ha avtjänat hälften av straffet, vid återfall – efter två tredjedelar eller tre fjärdedelar (art. 78 k.k.). En positiv prognos krävs (art. 77 § 1 k.k.). Efter ett avslag prövas en ny ansökan efter 6 månader eller efter ett år, beroende på straffets längd (art. 161 § 3 och 4 k.k.w.).

Kan familjen själv ansöka om avbrott eller villkorlig frigivning?

Rätt att ansöka har den dömde och dennes försvarare, liksom bland annat åklagaren, anstaltens direktör och övervakaren (art. 19 § 1, art. 153 § 2a, art. 161 § 2 k.k.w.). Familjen kan dock ordna en försvarare – med den dömdes fullmakt – och ta fram handlingar som styrker viktiga familjeskäl.

Jag har inte råd att betala böterna. Vad kan jag göra?

Man kan begära att böterna delas upp i avbetalningar – under upp till ett år och i särskilda fall upp till 3 år (art. 49 k.k.w.). Om indrivningen är resultatlös kan domstolen förvandla böterna till samhällsnyttigt arbete (art. 45 k.k.w.). Från förvandlingsstraff i form av fängelse kan man befria sig genom att betala det återstående beloppet (art. 47 § 2 k.k.w.).

När undanröjs min dom ur registret?

Vid böter ett år efter att de verkställts, vid frihetsbegränsning efter 3 år, vid fängelse efter 10 år och vid villkorligt straff – ett år efter prövotidens utgång (art. 107 och art. 76 § 1 k.k.). Undanröjande sker inte så länge exempelvis skyldigheten att ersätta skadan inte har fullgjorts (art. 107 § 6 k.k.).

Lönar sig ett gemensamt straff alltid?

Nej. Domstolen kan lägga samman villkorliga straff med ett ovillkorligt straff och bestämma ett gemensamt straff utan villkorlighet (art. 89 § 1a och 1b k.k.). Innan en ansökan ges in är det klokt att analysera alla domar och beräkna de möjliga alternativen.

Ring: +48 790 377 775